Hälsokontrollprogram bör endast upprättas om de ger ett bättre skydd mot och bättre förebygger risker samt uppfyller följande fyra kriterier: behov, relevans, vetenskaplig giltighet samt effektivitet. Det är vanligtvis företagshälsovården som sköter sådana program. I Internationella arbetsmiljökommissionens etiska regler fastställs etiska kriterier för hälsokontroller.

I vissa EU-direktiv och delar av nationella lagstiftning anges innehållet i och metoden för hälsokontroller med avseende på specifika faktorer. Journaler måste föras och arbetstagarna bör informeras om resultaten. Arbetsgivaren får däremot endast information om arbetstagarens arbetsförmåga och om vilka åtgärder som bör vidtas på arbetsplatsen, eftersom uppgifterna är sekretessbelagda.

I direktiven fastställs också krav för hur och när data från övervakning och hälsokontroller får/ska göras tillgängliga samt vilka specifika regler som gäller för dokumentation. Exempelvis anger direktivet om carcinogener och mutagena ämnen att journalerna ska bevaras under minst 40 år.

Arbetsrelaterad exponering för biologiska agens kan kopplas till allvarliga hälsoproblem såsom infektionssjukdomar, cancer och allergier. Vissa biologiska agens kan även vara skadliga för foster.

Arbetstagare inom vissa sektorer, såsom hälso- och sjukvården eller veterinärmedicinska yrken, jordbruket, avloppsvattenhantering och laboratorier är särskilt utsatta. Dessa personer hanterar kanske mikrober direkt eller exponeras för dem genom kontakt med bland annat kroppsvätskor eller jord. Om man känner till källan till exponeringen för en biologisk agens är det ganska lätt att förebygga allvarligare konsekvenser för hälsan. Det är mycket svårare att hantera risker från okända exponeringskällor.

EU-Osha tillhandahåller publikationer om detta ämne:

Biologiska agens och arbetsrelaterade sjukdomar: resultat av en litteraturgenomgång, expertundersökning och analys av övervakningssystem: rapport och sammanfattning

Diskussionsunderlag med kartläggning av sektorer där exponeringen för biologiska agenser är hög: hälso- och sjukvård, arbeten som inbegriper resor och kontakt med resenärer, djurrelaterade yrken, avfallshantering och rening av avloppsvatten samt åkerbruk.

Att övervaka rapporteringen av de arbetsrelaterade sjukdomar som anses vara tidiga varningstecken kan vara ett sätt att upptäcka situationer eller arbetsplatser där arbetsmiljön måste förbättras. EU-Osha har publicerat följande forskning om varnings- och vaktsystem för att fånga upp tidiga tecken på arbetsrelaterade sjukdomar:

Varnings- och vaktsystem – en litteraturgenomgång

Varnings- och vaktsystem – expertseminarier – redogörelse

Varnings- och vaktstrategier för identifiering av arbetsrelaterade sjukdomar i EU: Rapport och sammanfattning

Varnings- och vaktsystem – policyseminarium – handlingar 

Varnings- och vaktstrategier för identifiering av arbetsrelaterade sjukdomar i EU: Presentation för en expertpublik

Granskning av experternas samtliga diskussionsunderlag om varnings- och vaktsystem

Antalet arbetsplatsolyckor har minskat med 25 procent under de senaste tio åren. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för uppskattningsvis 2,4 miljoner dödsfall världen över, varav 200 000 i Europa. 

Syftet med EU-Oshas arbete inom arbetsrelaterade sjukdomar är att tillhandahålla en evidensgrund för förebyggande arbete, beslutsfattande och praxis. Ett annat viktigt mål är att ge en bättre översikt över omfattningen av den arbetsrelaterade sjukdomsbördan.

Arbetsrelaterade sjukdomar är bland andra följande:

• Belastningsbesvär
• Stress och annan psykisk ohälsa
• Arbetsrelaterad cancer
• Hudsjukdomar
• Arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av biologiska agens