You are here

Arbetsmiljön i mikro- och småföretag

Safety and health in micro and small enterprises

Under 2013 utgjorde de små och medelstora företagen 99,8 procent av alla icke-finansiella företag i EU. Detta motsvarar 21,6 miljoner EU-företag

Små och medelstora företag omfattar tre olika kategorier – mikroföretag samt små och medelstora företag. I kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 definieras de enligt följande:

  • Ett medelstort företag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.
  • Ett småföretag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.
  • Ett mikroföretag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

De små och medelstora företagen i EU har i genomsnitt 4,22 anställda och det stora flertalet av företagen i EU (92,4 procent) klassificeras därför som mikroföretag. Dessa mikroföretag står för 67,4 procent av alla arbetstillfällen i Europa, så de är enormt betydelsefulla för den europeiska ekonomin.

Vilka är utmaningarna för mikro- och småföretagen?

Det finns belägg för att anställda på mindre företag utsätts för större risker än de som arbetar på större företag samt att de mindre företagen har svårare att kontrollera riskerna. Olika studier, däribland EU-Oshas egen Esener-undersökning (den europeiska företagsundersökningen av nya och framväxande risker) visar att arbetsmiljöfrågor är en särskilt stor utmaning för de mindre företagen. 

Att arbetsmiljöarbetet relativt sett ligger på en så låg nivå kan tillskrivas småföretagens typiska egenskaper, såsom arbetets och arbetskraftens struktur och organisation, företagens ekonomiska ställning och affärsrelationer, verksamhetens diversifiering och flexibilitet, tendensen att hamna utanför regelverkets räckvidd, ägarnas och arbetstagarnas attityd och kompetens på dessa mindre företag samt företagens korta livslängd. Dessa egenskaper gör det svårare för mikro- och småföretag att skapa och bibehålla en säker och hälsosam arbetsmiljö. 

Här är ytterligare några exempel på faktorer som kan påverka hur arbetsmiljöfrågor hanteras i dessa företag jämfört med de större företagen:

  • Dessa företag är svåra att reglera, eftersom de normalt är heterogena, geografiskt utspridda och inte har någon sammanhållen representation. De har en begränsad budget, vilket innebär att det oftast saknas resurser för att genomföra arbetsmiljöinitiativ och satsningar, dvs. att kunna betala för rådgivning, information, verktyg och kontroller på arbetsmiljöområdet.
  • Eftersom de har mindre resurser utgör detta också ett hinder för att förebyggande åtgärder ska genomföras.
  • De har mindre tid och energi för arbetsuppgifter som ligger utanför ”kärnverksamheten”, vilket arbetsmiljöarbetet ibland uppfattas som. En bra arbetsmiljö är inget som prioriteras.
  • Det kan vara kostsamt och krångligt att genomföra riskbedömningar, särskilt om ett företag saknar resurser och arbetsmiljökunskaper för att utföra dem effektivt.
  • För organisationer som arbetar med arbetsmiljöfrågor eller tillsyn inom det här området kan det vara svårt att nå ut till mikro- och småföretag.

 

I följande OSHwiki-artikel kan du läsa mer om olika faktorer som motiverar mindre företag att investera i arbetsmiljön.  

En bra arbetsmiljö är bra för mikro- och småföretagen

Mindre än hälften av alla nystartade mikro- och småföretag överlever i mer än fem år och endast en bråkdel utvecklas till den hårda kärna av högpresterande företag som driver den industriella innovationen och utvecklingen framåt. En studie visade att de nystartade mikro- och småföretag i USA som fick lägga ner inom ett till två år hade i genomsnitt mer än dubbelt så många arbetsrelaterade skador som de som överlevde i mer än fem år. 

Olyckskostnaderna är en särskilt angelägen fråga för de mindre företagen eftersom de står för 82 procent av alla arbetsskador och 90 procent av alla olyckor med dödlig utgång

Ett allvarligt arbetsmiljötillbud kan få förödande konsekvenser för ett småföretag:

  • Det är betydligt svårare för mikro- och småföretag att återhämta sig från ett arbetsmiljötillbud.
  • Konsekvenserna blir relativt sett mer omfattande än för större företag.
  • Det går inte så snabbt och enkelt att ersätta nyckelarbetskraft.
  • Om verksamheten står stilla en kort tid kan det leda till att företaget förlorar kunder och viktiga kontrakt.
  • Ett allvarligt tillbud kan innebära att ett företag måste lägga ner, antingen på grund av de direkta kostnaderna för tillbudet eller också för att det leder till förlorade kontrakt och/eller kunder.
  • Även mindre tillbud och några fall av ohälsa kan fördubbla sjukfrånvaron.

Denna statistik visar att en bra arbetsmiljö är avgörande för att mikro- och småföretagen ska bli framgångsrika och överleva på längre sikt. EU-Oshas Esener-undersökning visade att inom vissa EU-länder och sektorer kan även mycket små företag uppvisa bra arbetsmiljöstrategier. Detta indikerar att arbetsmiljöarbetet i mikro- och småföretag skulle kunna förbättras avsevärt om det bara fanns en uppmuntrande miljö. 

Ett effektivt arbetsmiljöarbete är inte bara väsentligt för att öka arbetstagarnas välbefinnande, utan det får också företag och ekonomier att blomstra på lång sikt eftersom det minimerar produktionsbortfall på grund av skador eller sjukdomar.

Läs EU-Oshas rapport Occupational Safety and Health and economic performance in small and medium enterprises: a review 

EU-Osha hjälper mikro- och småföretag att bedöma riskerna på arbetsplatsen

En korrekt riskbedömning är nyckeln till hälsosamma arbetsplatser. Men det kan vara en utmaning att utföra riskbedömningar, inte minst för mikro- och småföretag som kanske saknar de resurser och arbetsmiljökunskaper som krävs för att genomföra dem på ett effektivt sätt.

EU-Oshas interaktiva webbverktyg för riskbedömning (OiRA) är ett försök att komma till rätta med detta. Det här är det första initiativet på EU-nivå som genomförs för att uppmuntra europeiska mikro- och småföretag (framför allt via medlemsstater och arbetsmarknadens parter på EU- och medlemsstatsnivå) att bedöma sina risker.

OiRA-plattformen gör det möjligt att skapa användarvänliga, kostnadsfria webbverktyg som kan hjälpa mikro- och småföretag att införa en stegvis riskbedömningsprocess – från identifiering och bedömning av riskerna på arbetsplatsen via beslutsfattande och införande av förebyggande åtgärder till övervakning och rapportering. Verktyget används av arbetsmarknadens parter (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer) för olika sektorer samt nationella myndigheter (ministerier, yrkesinspektioner, arbetsmiljöinstitut osv.) i syfte att ta fram sektorsspecifika riskbedömningsverktyg särskilt för småföretag.

Mer information om OiRA finns på projektwebbplatsen och i den relaterade OSHwiki-artikeln.

Mikro- och småföretag: Få djupare insikt

Mikro- och småföretagen är mycket viktiga för samhället och de måste hantera stora utmaningar när det gäller arbetsmiljöfrågor. EU-Osha genomför därför ett treårigt projekt (2014–2017) som ska förbättra arbetsmiljön i de europeiska mikro- och småföretagen. Projektet ska genomföras av en grupp forskare som utgör Sesame-konsortiet (Safe Small and Micro Enterprises).

Syftet med projektet är att förbättra hanteringen av arbetsmiljöfrågor i Europas mikro- och småföretag med hjälp av följande målsättningar:

  • Erbjuda evidensbaserat stöd till policyrekommendationer.
  • Identifiera god praxis i hela Europa och underlätta utvecklingen av nya och befintliga verktyg.
  • Utöka kunskapsbasen om de avgörande faktorerna för god arbetsmiljö i mikro- och småföretag.

Projektet är uppdelad i fyra steg:

Under Etapp 1 (2014–15) bedöms nuläget för arbetsmiljön i mikro- och småföretag. Resultatet presenteras i rapporten ”Contexts and arrangements for OSH in micro and small enterprises in the EU”.

Under Etapp 2 (2015–16) inhämtas synpunkter från arbetsplatserna genom intervjuer på plats med ägare/chefer och arbetstagare i mikro- och småföretag. Resultatet presenteras i en analytisk rapport och nationella rapporter.

Under Etapp 3 (2016–17) tittar man på vad som gör bra policyer och god praxis effektiva och undersöker mellanhänders roll. God praxis som identifierats listas och etappens resultat presenteras i en analytisk rapport och nationella rapporter.

Under Etapp 4 (2017) genomförs den slutliga analysen som ska resultera i en omfattande och evidensbaserad redogörelse av projektet. I en rapport samlas slutligen alla inslag från de tidigare etapperna och resultatet sprids brett. Det kommer också att diskuteras vid en avslutande konferens med intressenter.