You are here

Belastningsbesvär

Musculoskeletal disorders. Woman being treated for musculoskeletal disorders
Belastningsbesvär är en av de vanligaste arbetsrelaterade åkommorna. De drabbar miljontals europeiska arbetstagare med kostnader på flera miljarder euro för arbetsgivarna. Att ta itu med belastningsbesvären handlar om att förbättra livet för människor på arbetet, men det är också en god affär.

Belastningsbesvär drabbar vanligtvis rygg, nacke, axlar, armar och händer, men även höfter, ben och fötter kan drabbas. De kan omfatta skador eller besvär i leder eller andra vävnader.  Hälsoproblemen omfattar allt från obehag, lättare värk och smärtor till allvarligare medicinska tillstånd som kräver sjukskrivning, läkar- och sjukvård. I de mer kroniska fallen kan de till och med leda till permanent invaliditet så att man inte längre klarar att arbeta.

De båda huvudgrupperna är ryggsmärta/-skador och arbetsrelaterade besvär i nacke, axlar, armar och händer, ofta kallade ”repetitive strain injuries” eller belastningsskador på grund av monotona repetitiva rörelser.

Orsaker till belastningsbesvär

De flesta arbetsrelaterade belastningsbesvär utvecklas över tiden. Ofta finns det inte en specifik orsak till belastningsbesvären, utan det rör det sig om olika samverkande faktorer. Fysiska orsaker och organisatoriska riskfaktorer omfattar bland annat

  • hantering av laster, framför allt vid böj- och vridmoment,
  • upprepade rörelser eller användning av kraft,
  • obekväm och statisk ställning,
  • vibration, dålig belysning eller kalla arbetsmiljöer,
  • hög arbetstakt,
  • långvarigt sittande eller stående i samma ställning.

Det finns alltfler bevis på att psykosociala riskfaktorer kan kopplas till belastningsbesvär, särskilt när de uppstår samtidigt med fysiska faktorer.

  • Höga arbetskrav eller brist på kontroll över arbetet.
  • Låg arbetstillfredsställelse.

Förebyggande åtgärder

Det finns ingen universallösning och i ovanliga eller allvarliga fall kan ibland experter behöva kallas in. Men många lösningar är enkla och inte särskilt kostsamma. Det kan t.ex. handla om att det ska finnas en transportvagn för att underlätta varuhanteringen eller att föremålen på ett skrivbord ska få en annan placering.

För att motverka belastningsbesvär bör arbetsgivarna använda sig av en kombination av följande åtgärder:

  • Riskbedömning: Samtliga tänkbara orsaker bör bedömas och åtgärdas utifrån ett helhetsperspektiv (se ovan).
  • Arbetstagarmedverkan: Involvera personal och arbetstagarföreträdare i diskussionerna om tänkbara problem och lösningar.

Läs mer om hur man kan förhindra arbetsrelaterade belastningsbesvär.

Åtgärder

Förebyggande åtgärder kan omfatta förändringar på följande områden:

  • Arbetsplatsen: se till att anpassa utformningen för att förbättra arbetsställningen.
  • Arbetsutrustningen: se till så att den är ergonomiskt utformad och lämpar sig för arbetsuppgifterna.
  • Arbetstagarna: förbättra riskmedvetenheten, tillhandahåll utbildning om goda arbetsmetoder.
  • Arbetsuppgifterna: ändrade arbetsmetoder eller arbetsverktyg.
  • Arbetsledningen: planera arbetet för att undvika repetitivt arbete eller långvariga arbetsmoment i dåliga arbetsställningar. Planera vilopauser, inför arbetsrotation eller omfördela arbetsuppgifter.
  • På organisationsnivå: Utarbeta en policy för att motverka belastningsbesvär.

Hälsoundersökningar, friskvård samt rehabilitering och återanpassning av arbetstagare som redan lider av belastningsbesvär är andra faktorer som måste beaktas i ledningsstrategin för belastningsbesvär.

Europeisk lagstiftning

Vikten av att förebygga belastningsbesvär erkänns redan i EU-direktiv, medlemsstaternas föreskrifter och vägledningar för god praxis. Relevanta direktiv är bland annat det generella ramdirektivet för arbetsmiljöfrågor samt direktiven om manuell hantering av laster, arbetsutrustning, minimikrav för arbetsplats och arbete vid (dator)skärmar.

Under 2007 genomförde kommissionen ett samråd om tänkbara gemenskapsåtgärder, däribland ny lagstiftning. På grund av en översyn av EU-direktiven 2014–2015 har eventuella planer senarelagts. Såväl EU-medlemsstaterna som arbetsmarknadens parter i Europa betraktar belastningsbesvär som en prioriterad fråga.

EU-Osha övervakar incidens, orsaker och förebyggande åtgärder i fråga om belastningsbesvär. EU-Osha stöder också utbytet av bästa praxis.