Att förebygga och hantera psykosociala risker är avgörande för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Effektiva strategier för psykisk hälsa fokuserar på förebyggande åtgärder, stöd och inkludering. Sådana strategier gör det möjligt att hantera arbetsplatsrelaterade stressfaktorer på ett effektivt sätt, ge stöd till medarbetare som står inför utmaningar och främja en inkluderande miljö som skapar förutsättningar för att alla ska trivas. Ledarskap och delaktighet spelar en viktig roll när det gäller att förebygga och hantera risker. Genom att stödja arbetstagare som upplever yrkesmässiga eller personliga svårigheter kan en kultur präglad av omsorg och förståelse skapas, samtidigt som en inkluderande utformning av arbetsplatsen säkerställer mångfald och deltagande.
Förebyggande och hantering av psykosociala risker på arbetsplatsen
Hanteringen av psykosociala risker är avgörande för att skapa en arbetsplats som främjar psykisk hälsa. Att bedöma och hantera riskerna på arbetsplatsen är inte bara ett moraliskt ansvar och en smart investering för arbetsgivarna, utan också ett rättsligt krav enligt ramdirektiv 89/391/EEG.
För att förebygga psykosociala risker krävs det att man undersöker hur arbetet är organiserat och hur människor interagerar. En välstrukturerad miljö kan stärka den psykiska hälsan, medan dåligt hanterade miljöer ofta leder till stress. Processen omfattar
- identifiering av psykosociala risker,
- undanröjande av risker eller, om det inte är möjligt, reducering av dem genom organisatoriska och tekniska åtgärder, och
- stärkande av arbetstagarnas förmåga att hantera risker som inte kan elimineras eller åtgärdas genom organisatoriska förändringar.
På hälsosamma arbetsplatser identifieras, elimineras eller hanteras psykosociala risker. Vissa riskfaktorer, såsom känslomässiga påfrestningar inom hälso- och sjukvård eller räddningstjänster, ingår i arbetets natur. Dessa kan dock hanteras på ett sätt som minskar deras negativa inverkan. Oavsett sektor eller företagsstorlek kan psykosociala risker förebyggas eller kontrolleras genom lämpliga metoder.
Effektiv riskhantering kräver engagemang från ledningen samt tydliga policyer och roller. Medarbetarnas engagemang är avgörande eftersom de är de bäst lämpade för att känna igen problemen på arbetsplatsen. Det har bevisats att ett fortlöpande deltagande från medarbetarnas sida är viktigt för att psykosociala risker ska kunna hanteras på ett framgångsrikt sätt.
En stödjande psykosocial arbetsmiljö främjar förtroende och samarbete och bekämpar stigmatisering, vilket säkerställer att arbetstagarna kan tillämpa och utveckla sina färdigheter fullt ut.
Stödja medarbetare som står inför yrkesmässiga eller personliga utmaningar
Stöd till arbetstagare kan behövas av flera skäl, oavsett om det är relaterat till deras arbete eller privatliv. Om en arbetstagares psykiska hälsa påverkas av arbetsrelaterad stress eller psykosociala risker måste arbetsgivarna ge stöd och vidta korrigerande åtgärder så snart problemet har identifierats. För att åstadkomma varaktig effektivitet inom företagen krävs en korrekt övergripande hantering av psykosociala risker.
Arbetstagare kan också drabbas av privatlivsrelaterade psykiska hälsoproblem eller svårigheter, till exempel familjeproblem eller sorg. Dessa kan påverka arbetstagarens prestation och arbetsuppgifterna kan upplevas som överväldigande. I sådana fall är det viktigt att undvika skuldbeläggning och i stället fokusera på praktiskt stöd, exempelvis tillfälliga arbetsanpassningar eller rådgivning. Även om dessa åtgärder inte krävs enligt lag ger de praktisk hjälp som främjar medarbetarens självkänsla och säkerställer hälsa och säkerhet.
Arbetsgivarna förväntas inte diagnostisera eller behandla psykiska sjukdomar, men de kan stödja arbetstagarna genom att anpassa arbetsmiljön och vid behov underlätta tillgången till extern hjälp. Arbetsmiljöåtgärder kan göra det möjligt för arbetstagarna att fortsätta arbeta utan att deras tillstånd förvärras. Sådana åtgärder stöder inte bara arbetstagarnas hälsa utan bidrar också till en positiv organisationskultur, vilket ökar engagemanget och produktiviteten samtidigt som personalomsättningen kan minskas.
Utforma arbetsplatser som tar höjd för skillnader och undanröjer hinder för deltagande
Vissa arbetstagare har särskilda behov eller kroniska psykiska hälsoproblem. En arbetsplats som tar hänsyn till sådana skillnader gör det möjligt för personerna i fråga att stanna kvar i arbete eller förenkla deras återvändande till arbetet, oavsett om det är på kort eller lång sikt. Att undanröja hinder för deltagande är inte bara rätt ur etisk synpunkt; det är en strategisk investering också. Det finns belägg som visar att sådana arbetstagare, när de får stöd i en välorganiserad miljö, ofta är mycket produktiva och engagerade.
Exempelvis kan personer med neurodivergenta diagnoser såsom ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning), autism eller dyslexi kräva anpassningar i arbetsmiljön för att de ska kunna utnyttja sin fulla potential. Genom att exempelvis minimera inslag som kan störa koncentrationen eller erbjuda flexibla arbetstider kan företagen hjälpa denna typ av personer att trivas, att få nya perspektiv kring arbetet och att bli mer produktiva.
Anpassningarna bör vara skräddarsydda för varje person och kan omfatta tystare arbetslokaler, programvara för röststyrning, flexibla arbetstider eller distansarbete. Även små förändringar kan ha en betydande inverkan. Att tillgodose dessa behov är också viktigt för en smidig återgång till arbetet efter en sjukledighet på grund av psykiska hälsoproblem. Det medför minskade ekonomiska och psykosociala svårigheter för arbetstagarna och minskar företagets kostnader för inhyrning av tillfällig personal.
Att skapa inkluderande arbetsplatser kräver att man tar itu med den stigmatisering som gäller för psykisk hälsa, eftersom det ofta leder till att arbetstagare avstår från att söka hjälp. Genom att minska stigmatiseringen kan organisationer främja en hälsosammare och säkrare miljö för alla.