Ett begrepp som anger hur väl en enskild arbetstagare klarar av det dagliga arbetet på ett sätt som hjälper organisationen att uppnå sina mål.

Arbetsrelaterad stress kan definieras som ett mönster av känslomässiga, kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska reaktioner på negativa och skadliga aspekter av exempelvis arbetsinnehåll, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Det är ett tillstånd som kännetecknas av press och negativa känslor av att inte mäkta med situationen.

Ett självmord som antingen har orsakats av arbetet eller där arbetet har bidragit till det.

En vanlig psykisk sjukdom. Sjukdomen innebär nedstämdhet eller förlust av glädje eller intresse för aktiviteter under långa tidsperioder. Depression skiljer sig från vardagliga humörsvängningar och känslouttryck.

Syftar till att främja positiv psykisk hälsa genom att öka det psykologiska välbefinnandet, kompetensen och motståndskraften och genom att skapa stödjande livsvillkor och miljöer. Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen omfattar initiativ av arbetsgivaren i syfte att förbättra arbetstagarnas psykiska hälsa.

Med hälsofrämjande insatser avses gemensamma ansträngningar från arbetsgivare och arbetstagare för friska arbetsplatser.
Detta uppnås genom en kombination av:

• förbättring av arbetsorganisationen och arbetsmiljön
• att främja aktivt deltagande - delaktighet
• att uppmuntra till personlig utveckling

Process för att proaktivt hantera psykosociala risker på arbetsplatsen, med förberedelse och genomförande av den riskbedömningen av den psykosociala arbetsmiljön, planering och genomförande av åtgärder samt regelbunden uppföljning av åtgärderna som möjliggör kontinuerlig anpassning och förbättring av insatserna.

När det gäller förebyggande av psykosociala risker avser individuella åtgärder de åtgärder som riktar sig till och stödjer individen, i motsats till förändringar av organisatoriska eller tekniska aspekter

Begreppet avser i vilken utsträckning arbetstagare kan påverka hur de utför sitt arbete. Det kan till exempel handla om arbetsmetoder och planering.

En inkluderande arbetsplats är en arbetsplats som säkerställer att alla medarbetare känner sig uppskattade och erkända för sina bidrag, samt värdesätter medarbetarnas mångfald och olikheter. Inkluderande arbetsplatser genomför proaktiva åtgärder för att undanröja fördomar, diskriminering och ojämlika möjligheter och anpassar sig till varje arbetstagares förmåga.

Med mångfald avses förekomsten av skillnader inom en viss miljö. På arbetsplatsen kan det handla om en rad olika personliga egenskaper, inbegripet ras, etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå. Mångfald inom arbetskraften är nära kopplat till inkludering. Medan mångfald handlar om ”vem” så inkludering om ”hur”. Se också ”Inkluderande arbetsplatser”.

Mobbning begås vanligen av individer inom organisationen och är en process som innebär upprepade försök att hota, skrämma, förnedra eller förödmjuka en eller flera medarbetare. Förövaren på arbetsplatsen kan vara en chef, medarbetare, underordnad, klient eller kund och kan vara vem som helst som en anställd kommer i kontakt med genom sitt arbete. Medan EU-Osha definierar mobbning på det sätt som det definieras i original på engelska som något som kommer från en grupp (från en mob), så används ordet i många av Europas länder med likställd betydelse som mobbning/trakasserier.

Mobbning begås vanligen av individer inom organisationen och är en process som innebär upprepade försök att hota, skrämma, förnedra eller förödmjuka en eller flera medarbetare. Förövaren på arbetsplatsen kan vara en chef, medarbetare, underordnad, klient eller kund och kan vara vem som helst som en anställd kommer i kontakt med genom sitt arbete. Medan EU-Osha definierar mobbning på det sätt som det definieras i original på engelska som något som kommer från en grupp (från en mob), så används ordet i många av Europas länder med likställd betydelse som mobbning/trakasserier.

Neurodiversitet betonar att det finns en naturlig variation i människors kognitiva och neurologiska funktion som ger människor unika förmågor, styrkor och utmaningar, som bör erkännas och respekteras.

En uppsättning gemensamma värderingar, övertygelser, betydelser och förväntningar som formar hur människor arbetar och interagerar inom en organisation. Denna kultur påverkar kommunikationen, beslutsfattandet och den övergripande arbetsmiljön. Psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) definieras som medarbetarnas delade uppfattningar om organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda medarbetarnas psykosociala hälsa och säkerhet. I enlighet med de svenska föreskrifterna betonar PSC-teorin organisationens och ledningens ansvar för att utforma psykologiskt säkra/hälsosamma arbetsplatser.

När det gäller arbetsmiljön avser organisatoriska åtgärder förändringen av organisatoriska aspekter, arbetsprocesser och utformning av arbete för att minimera potentiella skadeverkningar för arbetstagarna. När det gäller psykosociala risker på arbetsplatsen är möjliga organisatoriska åtgärder ”prioritering av arbetsuppgifter”, ”balans mellan krav och resurser”, balans mellan arbetsbelastning och återhämtning. Andra möjliga organisatoriska åtgärder är ett förtydligande av ansvar och uppgifter, tydliga instruktioner, flexibla arbetsscheman, arbetsrotation, förbättring av förändringsledning, utformning av organisationskultur osv.

Program som är utformade för att förbättra arbetstagarnas förmåga att återvända till arbetet och stanna kvar i arbetslivet efter en period av sjukfrånvaro. Programmet omfattar en kombination av sjukvård, rehabilitering, arbetsanpassning och stöd.

Ett tillstånd av välbefinnande där individen kan använda sina förmågor och hantera vardagliga påfrestningar , arbeta produktivt och bidra till samhället.

Psykiska funktionsnedsättningar kännetecknas av en mer långvarig funktionsnedsättning i en persons kognition, känslomässiga reglering eller beteende. De är vanligtvis förknippade med ångest eller nedsatt förmåga inom viktiga funktionsområden. Se även WHOs diagnoskriterier med definition.

En arbetsplats som möjliggör insatser för att främja arbetstagarnas psykiska välbefinnande och aktivt arbetar för att förhindra att arbetstagarnas psykiska och fysiska hälsa skadas, genom försummelse, vårdslöshet eller uppsåt.

Risker i den psykosociala miljön som kan orsaka psykologiska, sociala eller fysiska skador.

Systematisk kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön för bedömning av risker för skador vilket leder till beslut om och på vilket sätt identifierade åtgärder eller skyddsåtgärder kan minska risken för skador på arbetsplatsen.

Inslag i utformningen och hanteringen av arbetet och dess sociala och organisatoriska sammanhang, till exempel känslomässiga krav, arbetsbelastning och socialt stöd.

Negativa aspekter av psykosociala faktorer som kan ha en negativ inverkan på arbetstagarnas hälsa och andra organisationens mål, till exempel låg autonomi eller dåligt socialt stöd.

Varje form av oönskat verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell karaktär som förekommer, och som syftar eller leder till att en persons värdighet kränks. I synnerhet vid hotfulla, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande situationer.

Med självstigma avses en situation där en stigmatiserad person har internaliserat andra negativa attityder och tillskrivningar som en del av sin identitet.

Avser när någon går till jobbet trots att hen är sjuk eller skadad, medan tillståndet hindrar att arbetet utförs på ett effektivt och/eller säkert sätt.

Stigmatisering av psykisk ohälsa innebär att människor bedöms, utesluts eller behandlas orättvist på grund av att de har psykiska hälsoproblem. Denna stigmatisering beror ofta på missförstånd, rädsla eller stereotyper och kan leda till känslor av skam och diskriminering.

Trakasserier begås vanligen av individer inom organisationen och är en eskalerande process som innebär upprepade försök att hota, skrämma, förnedra eller förödmjuka en eller flera medarbetare. Förövaren på arbetsplatsen kan vara en chef, medarbetare, underordnad, klient eller kund och kan vara vem som helst som en anställd kommer i kontakt med genom sitt arbete.

Ett syndrom till följd av kronisk stress, med symtom som kännetecknas av tre faktorer: känslor av energilöshet eller utmattning, ökad mental distans till jobbet eller känslor av negativism eller cynism i samband med arbetet samt minskad yrkesmässig effektivitet.

Våld från tredje part innebär fysiska eller psykologiska/verbala aggressionshandlingar som begås av personer utanför företaget eller organisationen, inte av medarbetare inom organisationen.