Hantering av arbetsmiljön mot bakgrund av en åldrande arbetskraft

Image
Ageing and OSH. Older worker at the workplace

Äldre arbetstagare utgör en allt större andel av arbetskraften. Eftersom människor arbetar allt längre har det blivit en prioriterad fråga att hantera arbetsmiljön för en åldrande arbetsstyrka.

Ökad sysselsättningsgrad och förlängt arbetsliv har varit viktiga mål både för nationell politik och EU-politik sedan slutet av 1990-talet. Sysselsättningsgraden i EU-27 för personer i åldern 55–64 år har ökat från 40,5 procent år 2005 till 58,5 procent 2018. Detta ligger fortfarande långt under sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år som uppgick till 72,6 procent 2018.

Arbetsmiljöbarometern är ett datavisualiseringsverktyg med vissa nyckeldata om åldrande arbetstagare och arbetskraften, såsom medianålder och sysselsättningsgrad för olika åldersgrupper, totalt sett och för olika kön.

Normala åldersrelaterade förändringar kan vara både positiva och negativa

Många egenskaper, såsom klokhet, förmågan att tänka strategiskt, ha ett holistiskt synsätt och kunna fatta välgrundade beslut, ökar eller yttrar sig först när vi blir äldre. Arbetslivserfarenheten och sakkunskapen ökar också med åren.

Men viss funktionell prestationsförmåga, framför allt den fysiska och sensoriska, minskar till följd av det naturliga åldrandet. När man gör riskbedömningar (se nedan) måste man ta hänsyn till att den funktionella prestationsförmågan kan komma att förändras och arbetsmiljön måste anpassas till dessa förändringar.

De åldersrelaterade förändringarna i funktionell prestationsförmåga är inte generella, utan beroende av individuella skillnader i livsstil, kost, motion, genetiska sjukdomsfaktorer, utbildningsnivå, arbetsmiljö och andra miljöer.

Äldre arbetstagare är ingen homogen grupp – det kan finnas betydande skillnader mellan olika personer i samma ålder.

Åldrande arbetstagare

Det som förändras med åldern är framför allt den fysiska och sensoriska förmågan, som är mest relevant för personer som utför tungt kroppsarbete. Övergången från utvinnings- och tillverkningsindustri till en tjänste- och kunskapsbaserad industri, den ökade automatiseringen och mekaniseringen av arbetsuppgifter samt användningen av maskinell utrustning har inneburit att behovet av fysiskt krävande arbete har minskat.

Under dessa nya förutsättningar värdesätts många kunskaper och färdigheter som förknippas med högre ålder, såsom social förmåga, serviceinriktning och kvalitetsmedvetenhet, i allt högre utsträckning.

Många åldersrelaterade förändringar har dessutom större betydelse för vissa arbetsuppgifter än andra. Förändrad balans spelar t.ex. roll för brandmän och räddningspersonal som arbetar under extrema förhållanden, har på sig tung utrustning och lyfter och bär människor. Minskad förmåga att bedöma avstånd och hur snabbt rörliga föremål förflyttar sig har betydelse för den som ska köra bil på natten, men inte för den som arbetar på kontor.

Åldershänsyn vid riskbedömningar

Ålder är bara en aspekt av mångfalden bland arbetskraften. Att ta åldershänsyn vid riskbedömningar innebär att ta med åldersrelaterade aspekter när man bedömer risker för olika åldersgrupper, däribland potentiella förändringar av funktionell prestationsförmåga och hälsotillstånd.

Relevanta risker för äldre arbetstagare är framför allt

  • tung fysisk arbetsbelastning,
  • faror kopplade till skiftarbete,
  • varma, kalla eller bullriga arbetsmiljöer.

Men eftersom de individuella skillnaderna ökar med åldern bör man inte göra antaganden bara på grundval av ålder. Vid riskbedömningen ska de krav som arbetsuppgifterna ställer sättas i relation till den enskilda personens funktionella prestationsförmåga och hälsotillstånd.

Läs mer om tillgängliga OiRA-verktyg (Online interactive Risk Assessment), åldershänsyn vid riskbedömningar och hur man kan se till så att alla omfattas.

Åtgärder för att främja arbetsförmågan samt hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen

Arbetsförmåga handlar om balansen mellan arbete och individuella resurser. När arbetet stämmer väl överens med de individuella resurserna är arbetsförmågan god. De viktigaste faktorerna som påverkar arbetsförmågan är

  • hälsa och funktionell prestationsförmåga,
  • utbildning och kompetens,
  • värderingar, attityder och motivation,
  • arbetsmiljö och gemenskap,
  • arbetsuppgifter inklusive vilka krav som dessa uppgifter innebär samt hur arbetet är organiserat.

Arbetsförmågan kan mätas med hjälp av indexet för arbetsförmåga. Studier av arbetsförmåga tyder på att åtgärder på arbetsplatserna för att främja arbetsförmågan bör omfatta samtliga dessa faktorer.

Hälsotillståndet i högre ålder påverkas av hur man tidigare har levt sitt liv. Det går att bromsa och minimera nedsättningen av den funktionella prestationsförmågan med hjälp av sunda vanor, såsom regelbunden motion och hälsosam kost. Arbetsplatsen har en mycket viktig roll när det gäller att främja en sund livsstil och aktiviteter som förhindrar att den funktionella prestationsförmågan minskar och därmed bidra till att bibehålla arbetsförmågan. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen spänner över ett brett område som innefattar t.ex. kostvanor, alkoholkonsumtion, rökning, motion, vila och sömn.

Att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön

Väl utformade arbetsplatser gagnar alla åldersgrupper, men särskilt äldre anställda. När den funktionella prestationsförmågan förändras får man se till att ändra arbetsuppgifterna för att kompensera för detta. Exempel på lämpliga åtgärder:

  • Förändra arbetsuppgifterna eller införa arbetsrotation.
  • Införa mer frekventa korta raster.
  • Organisera skiftarbetet bättre, t.ex. genom att införa ett snabbt medsolsroterande skiftsystem (2–3 dagar).
  • Bra belysning och bullerbekämpning.
  • Använda ergonomisk utrustning.

Strategier för återgång till arbetet

Långtidssjukskrivning kan ge upphov till psykiska problem, social utestängning och tidigt utträde från arbetsmarknaden. Att underlätta arbetstagarnas återgång till arbetet efter sjukdom är en viktig åtgärd för att stödja den åldrande arbetskraften. Några exempel på initiativ som har tagits i europeiska länder: I Storbritannien har läkarintyg som visar hur arbetsförmågan har förändrats ersatt sjukskrivningsintygen. I Danmark har ett projekt för återgång till arbete genomförts.

Läs EU-Oshas rapport Back to work och läs mer i faktabladet om samma ämne.