Ordlista

Snabbt uppkomna obehag med kort varaktighet som ett resultat av exponering för risker för belastningsbesvär. En akut hälsoeffekt kan också anses ha en kortvarig effekt

Återspeglar balansen mellan de krav ett arbete ställer och de individuella (personliga) resurserna, till exempel när det gäller typ av arbete, arbetsbörda, arbetsorganisation, hälsa, kompetens, värderingar, attityder och motivation.

Arbetsrelaterade belastningsbesvär är funktionsnedsättningar i kroppsstrukturer som muskler, leder, senor, ligament, nerver, skelett och den lokala blodcirkulationen. De orsakas eller förvärras främst av arbete och av effekter i den närmiljö där arbetet utförs

Besvär som påverkar de nedre extremiteterna, främst höfter, knän och fötter, som orsakas eller förvärras främst av arbetet och av effekter i den närmiljö där arbetet utförs

Besvär som påverkar hals, axlar, armar, händer, handleder och fingrar, vilket orsakar smärta, obehag, domningar och stickningar, och som orsakas eller förvärras främst av arbetet och av effekter i den närmiljö där arbetet utförs

Arbetsrelaterade belastningsbesvär i ländryggen är bland annat problem med mellankotskivor, muskel- och mjukvävnadsskador

Återgång till arbete är en samordnad ansträngning som syftar till att människor ska stanna kvar på arbetet och förhindra att de slutar i förtid. Det omfattar alla förfaranden och åtgärder avsedda att skydda och främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga, och underlätta återanpassningen till arbetsplatsen för den som drabbats av minskad arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom

Dynamisk kroppsställning avser den kroppshållning som uppstår när kroppen och/eller extremiteterna rör sig, som exempelvis vid gång.

betyder att röra sig eller ändra ställning när man sitter

potentiellt skadlig fysisk händelse, fenomen eller mänsklig aktivitet som kan medföra skada eller förlust av människoliv, skada på egendom, sociala och ekonomiska störningar eller miljöförstöring

Förtida utträde/förtida pensionering från arbete av hälsoskäl är en situation där någon lämnar sitt jobb vid lägre ålder än vad som är det vanliga (pensionering) till följd av hälsan.

Oplanerad frånvaro (ibland upprepad under en tidsperiod) under schemalagd arbetstid

Arbetsställningar och rörelser kan vara skadliga om de är repetitiva, pågår under lång tid eller innebär en ansträngning. Exempelvis utgör följande fysiska riskfaktorer: tungt fysiskt arbete, tunga lyft, obekväma arbetsställningar, långvariga arbetsuppgifter, långvarigt sittande eller stående samt arbetsuppgifter som måste utföras upprepade gånger eller med stor precision

Ålder, kön, längd, armlängd, fysisk kapacitet, medicinsk historia eller bristande kunskaper om arbetsmetoder och säkerhetsrutiner kan också utgöra riskfaktorer för belastningsbesvär om riskerna inte hanteras korrekt.

En farokarta visar var det finns hälso- och säkerhetsproblem på arbetsplatsen. Dessa problem gör arbetstagare sjuka, stressade eller skadar dem.

En kroppskarta är en bild som visar vilken eller vilka delar av en arbetstagares kropp som skadas, är sjuk eller stressas av jobbet.

Att beakta könsrollsfrågor i riskbedömningen på arbetsplatsen

Obehag med medellång till lång varaktighet som ett resultat av exponering för risker för belastningsbesvär. En kronisk hälsoeffekt kan också uttryckas som besvär med långvariga effekter eller som en sjukdom med lång latens

Kroppsställningar är läget för huvud, bål och extremiteter. En aktiv kroppsställning kräver en samordnad insats av många muskler och strukturer i kroppen. Aktiva kroppsställningar kan vara antingen statiska eller dynamiska.

Att ta hänsyn till mångfalden hos arbetskraften vid bedömning och hantering av arbetsmiljörisker.

Det sätt på vilket arbetet organiseras när det gäller arbetsskiftens längd, möjligheter till avbrott, arbetstakt och arbetsuppgifternas variation påverkar alla hur betungande fysiska arbetsuppgifter är.

En alltför stor arbetsbörda och hög arbetsintensitet kan både öka arbetstagarnas stressnivåer, vilket i sin tur kan öka deras muskelspänning och deras känslighet för att känna smärta. Dessutom kan bristande kontroll över arbetsuppgifter eller över hur eller i vilken takt uppgifterna utförs, samt brist på stöd från kolleger eller ledning, också öka risken för belastningsbesvär. Detta beror på att om arbetstagarna känner sig under alltför stort tryck på arbetsplatsen, hindrar detta arbetstagare från att vidta lämpliga försiktighetsåtgärder eller att tillämpa säkra arbetsställningar och säker praxis, och på så sätt blir psykosociala faktorer också riskfaktorer för belastningsbesvär.

En process för att återställa patientens optimala fysiska, sensoriska, intellektuella, psykologiska och sociala funktionsnivåer.

Riskbedömning är en process för att utvärdera olika arbetsmiljörisker som uppstår till följd av faror på arbetsplatsen. Detta innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer:vad som kan orsaka skada;om risken kan elimineras eller inte och, om inte;vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som finns, eller bör finnas, för kontroll av riskerna.

Olika grupper av faktorer kan bidra till belastningsbesvär, bland annat fysiska och biomekaniska faktorer, organisatoriska och psykosociala faktorer samt individuella och personliga faktorer.

sannolikheten för att en potentiell skada ska uppkomma under användning och/eller exponering

När anställda kommer till arbetet trots att de har en sjukdom som berättigar till frånvaro och till följd av detta utför sitt arbete under bristfälliga förhållanden

En statisk kroppsställning uppstår när vi behåller en ställning under en längre tid. Exempel är stående, sittande eller knästående.

Detta är den ansträngning som dina muskler måste göra för att kunna behålla en position utan att röra sig, t.ex. hålla en arm utan att flytta den, eller stå eller sitta i samma läge utan att röra sig.

Detta avser ett jobb där du sitter under större delen av tiden du arbetar, eller sitter kontinuerligt under lång tid.

Vidta åtgärder – som att ge professionellt stöd, snabb remittering och diagnos, anpassning av arbetsmiljön – så snart symtomen visar sig. Detta minskar i hög grad risken för att arbetstagaren drabbas av långvarig frånvaro från arbetet. Tidiga åtgärder kan minska frånvaron och leda till verkliga besparingar inom den nationella hälso- och sjukvården och de sociala trygghetssystemen.