En bra arbetsmiljö är bra för affärerna.

Benefits of OSH. Worker checking a document with statistics

©EU-OSHA/Rudyanto Wijaya

I tuffa tider är det viktigt att komma ihåg att det kostar mycket pengar att nonchalera arbetsmiljöfrågorna. Det finns dessutom fallstudier som visar att en god arbetsmiljöpolicy i företaget leder till ökad lönsamhet och anställda som presterar bättre.

Alla förlorar på att arbetsmiljöfrågorna åsidosätts – från den enskilda arbetstagaren till de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. Men om man vänder på steken innebär detta också att alla kan tjäna på en bättre arbetsmiljöpolitik och en bättre praxis när det gäller hur arbetet ska utföras.

Länder med svaga system för arbetsmiljö måste avsätta stora resurser för att hantera skador och sjukdomar som hade kunnat undvikas. En stark nationell HMS-strategi medför en rad vinster, exempelvis

  • ökad produktivitet tack vare minskad sjukfrånvaro,
  • lägre sjukvårdskostnader,
  • äldre arbetstagare kan arbeta längre,
  • effektivare arbetsmetoder och tekniker gynnas,
  • färre personer behöver gå ner i arbetstid för att ta hand om familjemedlemmar.

Kostnad för arbetsrelaterade skador, sjukdom och dödsfall

Vilka är de ekonomiska effekterna av såväl bra som dålig hantering av arbetsmiljön? Beslutsfattare, forskare och mellanhänder måste förstå svaret på den här frågan, men det kräver att uppgifterna är av bra kvalitet. EU-Osha avser därför att ta upp detta i sitt tvåstegsprojekt för översyn, ”Costs and benefits of occupational safety and health”, som syftar till att ta fram en ekonomisk kostnadsmodell för tillförlitliga kostnadsuppskattningar.

Etapp 1: storskalig studie för att identifiera och bedöma tillgängliga uppgifter i respektive medlemsstat som kan användas för att ta fram en modell för kostnadsberäkningar.

Output: en översiktsrapport Uppskattning av kostnaderna för arbetsrelaterade olyckor och ohälsa: en analys byggd på europeiska uppgiftskällor (2017).

Fas 2a: ta fram en kostnadsberäkningsmodell baserad på tillgängliga internationella data i samarbete med Internationella arbetsorganisationen, Internationella arbetsmiljökonferensen och institutioner från Finland och Singapore.

Output: ett datavisualiseringsverktyg som visar resultaten från kostnadsberäkningsmodellen (2017).

Arbetsrelaterade skador, sjukdomar och dödsfall medför stora kostnader för enskilda, arbetsgivare, länder och för samhället i stort. De negativa effekterna av ett bristfälligt arbetsmiljöarbete inbegriper kostsamma tidiga pensioneringar, förlust av kvalificerad personal, frånvaro och sjuknärvaro (när anställda arbetar trots sjukdom, vilket leder till ökad risk för misstag) och höga medicinska kostnader och försäkringspremier. Det uppskattas att samhällskostnaderna för arbetsrelaterade skador och sjukdomar motsvarar 3,9 procent av världens samlade BNP, eller 3,3 procent av EU:s BNP för Europa (se datavisualisering). Procentandelen varierar dock kraftigt mellan olika länder, särskilt mellan länderna i västvärlden och övriga länder, beroende på den industriella sammansättningen, det rättsliga sammanhanget och de incitament för förebyggande arbete som finns på plats.

Fas 2b: utveckling av en avancerad ekonomisk kostnadsmodell baserad på nationella uppgiftskällor.

Output:

Skador, sjukdomar och dödsfall ger upphov till olika typer av kostnader. Dels uppkommer det direkta kostnader, till exempel hälso- och sjukvårdskostnader, och kostnader till följd av minskad produktivitet och produktion. Men det uppkommer också kostnader kopplade till den inverkan som detta har på människors välbefinnande, det vill säga på människors liv och hälsa. Detta kan kvantifieras och läggas till i uppskattningen av den totala kostnaden. Varje fall av arbetsrelaterad skada eller sjukdom får följdeffekter av alla dessa slag och om man lägger samman alla dessa fall kan en uppskattning göras av den totala kostnadsbördan för arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Detta sätt att beräkna kostnaderna – det vill säga att lägga samman de olika kostnader som nämns ovan för att nå fram till en uppskattning av de totala kostnaderna – bygger på en så kallad ”nedifrån och upp-metod”.

En ”uppifrån och ner-metod” kan också användas. I detta fall utgår man från de sammanlagda kostnaderna för skador och sjukdomar av alla slag, och uppskattar sedan hur stor andel av dessa som är arbetsrelaterade. Dessa kostnader uttrycks ofta med hjälp av befintliga hälsomått, såsom funktionsjusterade levnadsår (DALY).

I det nuvarande projektet används båda metoderna enligt följande:

  • En nedifrån och upp-metod som beaktar direkta kostnader, indirekta kostnader och immateriella kostnader (effekter på livskvalitet och hälsa).
  • En uppifrån och ner-metod som utgår från det ekonomiska värdet av arbetsrelaterad DALY.

För datainsamlingen i bägge metoderna har 2015 använts som referensår, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika länder och mellan de båda metoderna.

 SlideShare-presentation – modell för beräkning av arbetsmiljörelaterade kostnader

Vinster för företagen

Bristande arbetsmiljö kostar företagen pengar, medan en god arbetsmiljö kan ge ekonomisk utdelning. Företag som värnar om en god arbetsmiljö är mer framgångsrika och stabila.

Studier visar att för varje euro som investeras i arbetsmiljö får man 2,2 euro tillbaka . Nyttan är med andra ord större än kostnaden när det gäller arbetsmiljöförbättringar.

Fördelarna och de ekonomiska vinsterna med en god arbetsmiljö är påtagliga för företag i alla storlekar:

  • Arbetstagarna blir mer produktiva.
  • Sjukfrånvaron minskar.
  • Kompensationsersättningar och skadestånd minskar.
  • Kraven från upphandlare i offentlig och privat sektor blir enklare att uppfylla.

Genom att vidta åtgärder kan du skapa betydande vinster för företaget. För att läsa mer om hur du kan genomföra förbättringar och förebygga risker, klicka här .

Ekonomiska incitament

I hela Europa har program inrättats för att belöna företag med en god arbetsmiljö. Programmen omfattar bland annat

  • lägre försäkringspremier,
  • skattelättnader,
  • statliga subventioner och bidrag.

Ett exempel på detta är den tyska slakteribranschen. Företagen har erbjudits lägre försäkringspremier för att främja säkerheten, t.ex. genom att köpa säkerhetsknivar eller utbilda sina chaufförer i säkerhet.

Programmet resulterade i

  • 1 000 färre rapporteringspliktiga olyckor för hela branschen i Tyskland,
  • en kostnadsminskning som beräknas till 40 miljoner euro på sex år,
  • en besparing på 4,81 euro för varje investerad euro.

För försäkringsbolagen kan det löna sig att erbjuda den här typen av program eftersom de minskar antalet ersättnings- och skadeståndsanspråk och kostnaden för dem.

Här kan du läsa mer om ekonomiska incitament och hur de kan införas: