OiRA inrättades för att tillhandahålla lättanvända verktyg som ska vägleda mikro- och småföretag genom riskbedömningsprocessen. OiRA-programvaran, som utvecklades av EU-Osha under 2009 och har använts sedan 2010, bygger på det framgångsrika och välanvända nederländska riskbedömningsverktyget RI&E. 

EU-Oshas OiRA-programvara hjälper arbetsmarknadens parter (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer) för olika sektorer samt nationella myndigheter (ministerier, yrkesinspektioner, arbetsmiljöinstitut osv.) att ta fram sektorsspecifika riskbedömningsverktyg riktade till småföretag.

På OiRA-projektets webbplats finns uppdaterad information om OiRA-projektet (OiRA-partner och OiRA-verktyg som offentliggjorts eller håller på att offentliggöras).

Riskbedömning ligger till grund för allt arbetsmiljöarbete och är avgörande för en hälsosam arbetsplats. 

Genom OiRA stöder EU-Osha EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027, som lanserades i juni 2021. Syftet med OiRA är att genom att underlätta riskbedömning öka antalet mikro- och småföretag som bedömer sina risker och kvaliteten på sina riskbedömningar. Verktygen gör det möjligt för företag att inleda (eller förbättra) riskbedömningsprocessen. På så sätt kan OiRA-verktygen hjälpa företagen att bli mer konkurrenskraftiga, till exempel genom att minska kostnader till följd av yrkessjukdomar och genom att minimera riskerna för olyckor, samt att förbättra de övergripande arbetsvillkoren och resultaten på organisationsnivå.

Riskbedömning är i dag en välkänd process för många organisationer som används på hundratusentals arbetsplatser runt om i Europa för att förebygga risker. För vissa företag, särskilt mikro- och småföretag, kan riskbedömning vara en utmaning, men med de resurser som OiRA tillhandahåller blir det enklare för företagen att övervinna den.

OiRA-verktygen erbjuder även vissa fördelar för företagen, såsom att

• de kan användas utan kostnad,
• de finns tillgängliga på nätet,
• de kan användas via en mobilapplikation,
• de är riktade till sektorn,
• de i viss mån kan anpassas till företagens förutsättningar,
• de möjliggör utarbetandet av en handlingsplan och tillhandahåller en förteckning över föreslagna åtgärder.

OiRA-processen består av fem viktiga steg:

1. Förberedelse: under det första steget besvarar företaget några enkla frågor för att i viss utsträckning skräddarsy riskbedömningarna efter sina egna förutsättningar.
2. Identifiering: under det andra steget identifierar företaget skaderisker på arbetsplatsen och vilka arbetstagare som kan vara utsatta för fara.
3. Utvärdering: under det tredje steget prioriteras de risker som identifierats. Prioriteringen kommer sedan att ligga till grund för beslut om vilka åtgärder som ska genomföras först.
4. Handlingsplan: under det fjärde steget utarbetas en handlingsplan och det ges förslag på åtgärder för att eliminera eller kontrollera risker.
5. Rapport: under det femte och sista steget genereras en rapport och en handlingsplan automatiskt. Dessa kan skrivas ut och/eller laddas ner, vilket gör det möjligt att dokumentera resultaten av riskbedömningsprocessen.

Det enda som behövs för att registrera dig är en giltig e-postadress. Du kan som enskild person eller som företag välja de verktyg bland de tillgängliga OiRA-verktygen som bäst passar ditt land, din sektor och ditt företag. 

Besök OiRA-projektets webbplats för att se tillgängliga OiRA-verktyg per sektor och per land.

Alla OiRA-verktyg har skapats av eller med bidrag från arbetsmarknadens parter och/eller nationella myndigheter. På OiRA-projektets webbplats finns information till arbetsmarknadens parter och nationella institut/myndigheter som vill vara med och utveckla ett eller flera sektoriella OiRA-verktyg.

Många organisationer använder i sin definitionen av nanomaterial det faktum att de är material som innehåller partiklar med ett eller flera yttermått på 1-100 nanometer (nm). Läs EU-kommissionens definition av nanomaterial.

Nanomaterial är upp till 10 000 gånger mindre än ett mänskligt hårstrås diameter, vilket innebär att de i storlek kan jämföras med atomer och molekyler. De har fått sitt namn på grund av sin storlek (en nanometer är 10^–9 meter). Inte enbart genom sin storlek utan också på grund av sina fysikaliska och kemiska egenskaper, bland annat deras form och ytarea, skiljer sig nanomaterialen från samma material i större skala. 

På grund av dessa skillnader erbjuder nanomaterial nya och spännande möjligheter inom områden som ingenjörsvetenskap, informations- och kommunikationsteknik, medicin och läkemedel, för att nämna några få exempel. Men samma egenskaper som ger nanomaterialen deras unika egenskaper ligger också bakom deras inverkan på människors hälsa och miljön. 

Nanomaterial finns naturligt t.ex. i vulkanutsläpp eller kan vara biprodukter av mänsklig verksamhet, t.ex. i dieselavgaser och tobaksrök.  De tillverkade nanomaterialen är mest intressanta, och de finns redan i ett brett urval av produkter och tillämpningar.

Vissa sådana nanomaterial har använts i årtionden t.ex. syntetisk amorf silika i betong, däck och livsmedel. Andra har upptäckts först nyligen, t.ex. nanotitandioxid som UV-filter i målarfärg och solskyddsprodukter, nanosilver som antimikrobiellt ämne i textilier och medicinska användningar eller kolnanorör, som har bred användning på grund av sin mekaniska hållfasthet, låga vikt, värmeavgivande förmåga och elektriska ledningsförmåga i tillämpningar inom elektronik, energilagring, rymdfart, fordonsstrukturer och sportutrustning. Nya generationer nanomaterial fortsätter snabbt utvecklas och marknaden för dem förväntas växa.

Det finns betydande betänkligheter när det gäller nanomaterialens hälsoeffekter. Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) har funnit belagda hälsofaror i samband med flera olika tillverkade nanomaterial. Men alla nanomaterial är inte nödvändigtvis giftiga, och medan den pågående forskningen fortsätter måste man bedöma materialen från fall till fall.

De största effekterna av nanomaterial har visats i lungorna, med bland annat inflammation och vävnadsskada, fibros och tumörbildning. Även hjärt-kärlsystemet kan påverkas. Vissa typer av kolnanorör kan ha liknande effekter som asbest. Nanomaterialen har också visats nå andra organ och vävnader, bland annat levern, njurarna, hjärtat, hjärnan, skelettet och mjukvävnaden.

På grund av deras ringa storlek och stora ytarea kan partiklar av nanomaterial i pulverform medföra explosionsrisk, trots att motsvarande grövre material inte är explosivt.

Läs EU-kommissionens granskning av typerna av och användningarna för nanomaterial, som även tar upp säkerhetsaspekter, och Europeiska miljöbyråns litteraturöversikt Exponering för nanopartiklar på arbetsplatsen

Arbetstagare kan komma i kontakt med nanomaterial i tillverkningsskedet, men många utsätts för dem i olika faser av distributionskedjan, där arbetstagarna kanske inte ens känner till att de är i kontakt med nanomaterial. Därför finns det stor risk för att tillräckliga åtgärder inte sätts in för att förhindra exponering. Läs vår litteraturöversikt om riskuppfattning och riskkommunikation när det gäller nanomaterial på arbetsplatsen.

Därför kan exponering förekomma i många olika arbetsmiljöer där nanomaterial används, hanteras eller bearbetas och därmed blir luftburna och kan andas in eller komma i kontakt med huden. Det gäller t.ex. arbete inom allt från sjukvården och på laboratorier till underhålls- och byggnadsarbete.

Läs mer om exponering för nanomaterial på arbetsplatsen

EU-lagstiftningen om arbetarskydd gäller nanomaterial även om den inte uttryckligen hänvisar till dem.  Särskilt relevanta är ramdirektivet 89/391/EEG, direktivet om kemiska agenser 98/24/EG och direktivet om carcinoger eller mutagena ämnen 2004/37/EG, samt kemikalielagstiftningen (Reach och CLP). Det betyder att arbetsgivare måste bedöma och hantera riskerna med nanomaterial på arbetsplatsen. Om användningen och bildningen av nanomaterial inte kan undvikas eller ersättas med andra material och processer som är mindre farliga måste man minimera arbetstagarnas exponering genom förebyggande åtgärder som följer kontrollhierarkin med prioritering av:

1. tekniska kontrollåtgärder vid källan,
2. organisatoriska åtgärder,
3. personlig skyddsutrustning, som sista utväg.

Många oklarheter återstår, men det finns stora betänkligheter när det gäller arbetsmiljöriskerna med nanomaterial. Därför måste arbetsgivare tillsammans med anställda tillämpa en försiktighetsprincip för riskhantering när det gäller valet av förebyggande åtgärder.

Det kan vara svårt att identifiera nanomaterial, deras utsläppskällor och exponeringsnivåer, men det finns vägledning och verktyg som kan vara till hjälp för att hantera riskerna med nanomaterial på arbetsplatsen.

Läs Europeiska arbetsmiljöbyråns mer detaljerade råd om hur risker med nanomaterial hanteras inom sjukvården och vid underhållsarbete. Även andra organisationer har tagit fram användbart informationsmaterial, t.ex. om nanomaterial inom byggbranschen  och i möbler, och inom forskning och utveckling.

Läs mer om hur andra företag har hanterat nanomaterial i våra exempel på god praxis för hantering av nanomaterial på arbetsplatsen.

Vi tenderar att tänka på säkerhet när vi hör ordet grön. Men det som är bra för miljön är inte nödvändigtvis bra för hälsan och säkerheten för de anställda som har de gröna jobben. I vissa fall har vi redan sett att ny lagstiftning och nya tekniker som utformats för att skydda miljön leder till att de anställda utsätts för större risker. Minskningen av mängden avfall som deponeras har till exempel lett till en högre frekvens av olyckor och sjukdomsfall för dem som arbetar med att behandla avfallet.

De nya teknikerna eller arbetsprocesserna i gröna jobb kan leda till nya risker, som det behövs nya kombinationer av kompetens för att hantera. Den gamla kunskapen om hälsa och säkerhet i arbetet kan inte på ett enkelt sätt överföras till dem. För att till exempel installera en solvärmd varmvattenberedare krävs det yrkeskompetenser som takläggare, rörmontör och elektriker.

Eftersom den gröna ekonomin förväntas expandera snabbt kan det bli brist på kompetent arbetskraft. Det kan leda till att oerfarna arbetstagare deltar i arbetsprocesser som de inte har utbildning för och som därför utgör en risk för deras säkerhet och hälsa. Det kan också bli en starkare polarisering av arbetskraften så att arbetstagare med lägre utbildning tvingas acceptera sämre arbetsförhållanden. Sist men inte minst kan ekonomiska och politiska påtryckningar leda till att arbetsmiljöfrågor förbises.

Om gröna jobb ska bli verkligt hållbara måste vi se till att de är till fördel både för de anställdas säkerhet och hälsa och för miljön. I den gröna ekonomin, precis som överallt annars, spelar god arbetsmiljö en viktig roll för att öka konkurrenskraften och produktiviteten. Vi behöver se till att det som är bra för miljön också är bra för de anställda på detta område som utvecklas snabbt.

Eftersom den gröna ekonomin förväntas växa snabbt är det viktigt att vi förutser alla nya eller framväxande arbetsmiljörisker i samband med gröna jobb innan de dyker upp. Därför har Europeiska arbetsmiljöbyrån genomfört en ingående framtidsstudie och undersökt hur arbetet i gröna jobb troligen kommer att utvecklas fram till 2020, och vilka framtida arbetsmiljöproblem de kan medföra. I studien identifieras ett antal tänkbara framtidsscenarier utifrån hur gröna tekniker kan komma att utvecklas under olika ekonomiska och sociala betingelser. Syftet är att rikta uppmärksamheten mot potentiella arbetsmiljörisker på området och ge framför allt EU:s beslutsfattare verktyg som hjälper dem att utforma morgondagens arbetsliv och se till att de europeiska arbetstagarna är skyddade och friska.

Mer information:

Rapporten från prognosprojektet om arbetsmiljön i gröna jobb

Sammanfattning av rapporten och scenarierna

Serie som illustrerar de nya och framväxande miljöriskerna i scenarierna

EU-Osha har också gjort en mer ingående granskning av de arbetsmiljöfrågor som är aktuella på vissa områden där man använder sig av grön teknik och som framhölls i framsynsstudien, som till exempel småskalig solenergianvändning, grönt byggande och vindkraft.

Läs mer om:

• Faktablad om arbetsmiljö och småskalig användning av solenergi
• Faktablad om arbetsmiljö och gröna byggnader
• Arbetsmiljö och vindkraft: läsrapporten och det sammanfattande faktabladet

Det finns också checklistor som gör det lättare att kartlägga potentiella faror för arbetstagarnas hälsa och säkerhet som sammanhänger med denna gröna teknik, med exempel på förebyggande åtgärder. Dessa checklistor kan användas som stöd för riskbedömningen på arbetsplatsen:

• Checklista om arbetsmiljö och småskalig användning av solenergi
• Checklista om arbetsmiljö och gröna byggnader
• Checklista om arbetsmiljö och vindkraft