De hälsoproblem som kan orsakas av att arbeta med farliga ämnen sträcker sig från mindre ögon- och hudirritation till allvarliga effekter som fosterskador och cancer. Effekterna kan vara akuta eller långsiktiga, och vissa ämnen kan ha en kumulativ effekt. Några av de vanligaste farorna är:

• Allergier
• Hudsjukdomar
• Cancer
• Fruktsamhetsproblem och medfödda missbildningar
• Sjukdomar i andningsvägarna
• Förgiftning

En del farliga ämnen utgör säkerhetsrisker, t.ex. risk för brand, explosion eller kvävning. Dessutom innehar farliga ämnen vanligen flera av dessa egenskaper.

Bakterier, virus, svampar och parasiter finns i många sektorer. De är vanligtvis osynliga, vilket innebär att de risker de utgör kanske inte beaktas.

Arbetstagare inom vissa sektorer har en särskild risk att utsättas för skadliga biologiska agenser, dvs. följande sektorer: hälso- och sjukvård, jordbruk, veterinärtjänster, städning och underhåll, avlopps- och avfallshantering, trädgårdsarbete och laboratoriearbete.

Mer information:

• Faktablad 41 En introduktion till biologiska agenser
• OSHwiki-artikel om biologiska agenser
• EU-lagstiftning om biologiska agenser på arbetsplatsen och om förebyggande av skador på grund av vassa föremål och riktlinjer för hälso- och sjukvårdssektorn
• Arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av biologiska agenser
• E-faktablad 53 – Riskbedömning för biologiska agenser
• Biologiska agenser och pandemier: genomgång av litteraturen och nationella strategier
• Faktablad 39 – luftvägssensibiliserande ämnen
• Faktablad 40 – hudsensibiliserande ämnen
• Faktablad 100 – Legionella och legionärssjukan: Europeisk politik och god praxis

Ny teknik, växande sektorer och förändringar i hur arbetet är organiserat kan leda till större risk för skador från biologiska eller kemiska agenser. Inom miljöområdet kan t.ex. innovativ teknik medföra risker som man inte riktigt förstår. Ett annat exempel är att fler och fler arbetstagare utsätts för farliga ämnen i tjänsteyrken som hemvård och avfallshantering, där exponeringen är varierad men medvetenheten om de berörda riskerna är låg. Det är viktigare än någonsin att arbetsgivare och arbetstagare förstår de potentiella riskerna och vidtar förebyggande åtgärder.

Mer information om nya risker, gröna jobb och nanomaterial.

Mer information med anknytning till nya risker:

• Prioriteringar inom EU:s arbetsmiljöforskning – 2013–2020
• Rapport – Gröna jobb och arbetsmiljö: prognoserna om nya och framväxande arbetsmiljörisker i samband med ny teknik fram till 2020 och sammanfattning
• E-faktablad 72 – Verktyg för hantering av nanomaterial på arbetsplatsen och förebyggande åtgärder
• E-faktablad 74 – Nanomaterial i underhållsarbete: arbetsmiljörisker och förebyggande åtgärder

För att skydda arbetstagare från farliga ämnen är det första steget att utföra en riskbedömning. Sedan bör åtgärder vidtas för att avlägsna eller minska riskerna så långt som möjligt. Slutligen bör situationen övervakas regelbundet och effektiviteten av de åtgärder som vidtas granskas.

Medlemsstaterna har liksom EU-Osha utvecklat ett antal modeller för att hjälpa små och medelstora företag att utföra riskbedömning. E-verktyget för farliga ämnen ger arbetsgivare det stöd och de råd de behöver för att hantera farliga ämnen på arbetsplatsen på ett effektivt sätt. En databas med praktiska verktyg och vägledning innehåller praktiska åtgärder för arbetsplatser, såsom vägledning om riskbedömningar och hur man ersätter eller eliminerar användningen av farliga ämnen, fallstudier och olika instrument.

Läs med på OSHwiki-sidan om riskhanteringsverktyg för farliga ämnen. 

Arbetsgivare måste också ta hänsyn till alla utsatta grupper, t.ex. arbetstagare som är unga, gravida eller ammar, för vilka särskilt skydd krävs enligt lag. Andra grupper av arbetstagare, t.ex. migrerande arbetstagare, outbildad eller oerfaren personal, samt entreprenörer, t.ex. städare, måste man också ta hänsyn till och anpassa skyddet till deras behov.

Hierarki för förebyggande åtgärder

Den europeiska arbetstagarskyddslagstiftningen fastställer en hierarki av åtgärder som arbetsgivare måste vidta för att kontrollera riskerna med farliga ämnen för arbetstagare.

• Eliminering och ersättning ligger högst upp i hierarkin för kontrollåtgärder. Om det är möjligt ska man eliminera användningen av farliga ämnen genom att ändra processen eller produkten i vilken ämnet används.
• Om eliminering inte är möjlig ska man ersätta det farliga ämnet med ett icke-farligt eller mindre farligt ämne.
• Om ett ämne eller en metod inte kan elimineras eller ersättas får exponeringen förebyggas eller reduceras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder. Dessa är exempelvis kontroll av utsläpp vid källan (stängt system eller punktutsug) eller minskning av antalet arbetstagare som exponeras för det farliga ämnet och exponeringens varaktighet och intensitet.
• Enligt lagstiftningen är användning av personlig skyddsutrustning den sista åtgärden när exponeringen inte kan kontrolleras på ett lämpligt sätt med andra medel.

Läs mer:

• OSHwiki-avsnitt: Riskhantering av farliga ämnen
• Powerpointpresentation om farliga ämnen och riskbedömning (på 22 språk)
• Informationsblad: Ersättning av farliga ämnen på arbetsplatsen
• E-faktablad 66 – Underhåll och farliga ämnen

God kommunikation

För att deras säkerhet ska garanteras bör arbetstagarna informeras om

• resultaten av deras arbetsgivares riskbedömningar,
• vilka risker de utsätts för och hur de kan påverkas,
• vad de måste göra för att hålla sig själva och andra trygga,
• hur man kontrollerar och upptäcker när saker är felaktiga,
• vem de ska rapportera problem till,
• resultaten av exponeringsövervakning eller hälsoövervakning,
• förebyggande åtgärder vid underhållsarbete,
• första hjälpen och nödförfaranden.

Läs EU-Oshas e-faktablad om farliga ämnen och framgångsrik kommunikation på arbetsplatsen

Yrkeshygieniska gränsvärden

För ett antal farliga ämnen har EU och medlemsstaterna fastställt yrkeshygieniska gränsvärden som måste respekteras.

Bindande (vilket innebär att de måste följas) och indikativa (som en indikation på vad som bör uppnås) yrkeshygieniska gränsvärden för farliga ämnen fastställs också i europeiska arbetsmiljödirektiv. Yrkeshygieniska gränsvärden för farliga ämnen är viktig information vid riskbedömning och riskhantering. De flesta EU-medlemsstater upprättar sina egna nationella yrkeshygieniska gränsvärden, och inbegriper vanligen fler ämnen än EU-direktiven. De yrkeshygieniska gränsvärdena har emellertid bara fastställts för ett begränsat antal av de ämnen som för närvarande används på arbetsplatserna.

Det finns många farliga ämnen som klassificeras som cancerframkallande ämnen som arbetstagare kan exponeras för. Vissa genereras i själva arbetsprocesserna.

Det finns särskilda bestämmelser i EU för att skydda arbetstagarna. Enligt direktivet om cancerframkallande ämnen måste arbetsgivarna bedöma och undvika eller minimera exponeringen för cancerframkallande eller mutagena ämnen. Utöver tillämpning av hierarkin för förebyggande åtgärder ska de

• ersätta ett cancerframkallande eller mutagent ämne i den mån det är tekniskt möjligt med ett ämne, blandning eller process som inte är farlig eller är mindre farlig,
• om detta inte är möjligt se till att det, i den mån det är tekniskt möjligt, tillverkas och används i ett slutet system,
• om ett slutet system inte är tekniskt möjligt, minska exponeringen så mycket som är tekniskt möjligt, begränsa kvantiteterna och hålla antalet exponerade arbetstagare så lågt som möjligt.

De måste dessutom

• avgränsa riskområden och använda lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar,
• utforma arbetsprocesserna för att minimera utsläpp av ämnen,
• avlägsna cancerframkallande eller mutagena ämnen vid källan, men respektera miljön,
• använda lämpliga mätförfaranden (särskilt för tidig upptäckt av onormala exponeringar från en oförutsedd händelse eller olycka),
• använda enskilda skyddsåtgärder om kollektiva skyddsåtgärder inte räcker,
• ordna med hygienåtgärder (regelbunden rengöring),
• utarbeta nödplaner,
• använda förslutna och tydligt och synligt märkta behållare för lagring, hantering, transport och avfallshantering.

De har också särskilda informationskrav för arbetstagare och myndigheter, och måste föra register över exponerade arbetstagare, mätningar och hälsoövervakningsresultat.

OSHwiki-artiklar: Asbest, Respirabel kristallin kvarts

Gå till webbavdelningen om arbetsrelaterad cancer

Ta reda på mer om färdplanen om cancerframkallande ämnen.

Alla som sysslar med att hantera farliga ämnen på arbetsplatsen måste vara medvetna om den lagstiftningsram som omfattar farliga ämnen i EU.

Arbetsmiljölagstiftningen syftar till att skydda arbetstagare mot säkerhets- och hälsorisker i allmänhet och mot farliga ämnen på arbetsplatsen (t.ex. direktivet om kemiska agenser, direktivet om cancerframkallande ämnen och direktiven om gränsvärden). Den kräver att arbetsgivare gör en riskbedömning på arbetsplatsen för alla säkerhets- och hälsorisker, däribland riskerna från farliga ämnen, och att man vidtar lämpliga skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder. Läs sammanfattningar av relevant EU-lagstiftning.

Syftet är att säkerställa att risker bekämpas vid källan och att kollektiva åtgärder – det vill säga åtgärder som skyddar en grupp arbetstagare på ett systematiskt sätt – blir första prioritet.

Reachlagstiftningen och förordningen om klassificering, märkning och förpackning kräver att tillverkare och leverantörer av kemikalier säkerställer att det finns standardiserade säkerhetsmärkningar, faropiktogram och säkerhetsdatablad. Dessa ger information om ämnens egenskaper och de faror som förknippas med dem, och vägledning om förvaring, hantering och riskförebyggande. Andra förordningar och riktlinjer omfattar särskilda aspekter såsom tillverkning, leverans, transport och märkning av farliga ämnen, något som ofta är relevant också för arbetsplatserna.

EU:s arbetsmiljöbestämmelser är införlivade i nationell lagstiftning, men medlemsstaterna har också rätt att införa ytterligare eller strängare bestämmelser för skydd av arbetstagare. Det är därför viktigt att företagen kontrollerar den särskilda lagstiftningen i varje berört land.

• Informationsblad: Lagstiftningsram för farliga ämnen på arbetsplatser

Läs mer:

• Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)
• Förordningen om klassificering, märkning och förpackning (CLP-förordningen)

Många egenskaper, såsom klokhet, förmågan att tänka strategiskt, ha ett holistiskt synsätt och kunna fatta välgrundade beslut, ökar eller yttrar sig först när vi blir äldre. Arbetslivserfarenheten och sakkunskapen ökar också med åren.

Men viss funktionell prestationsförmåga, framför allt den fysiska och sensoriska, minskar till följd av det naturliga åldrandet. När man gör riskbedömningar (se nedan) måste man ta hänsyn till att den funktionella prestationsförmågan kan komma att förändras och arbetsmiljön måste anpassas till dessa förändringar.

De åldersrelaterade förändringarna i funktionell prestationsförmåga är inte generella, utan beroende av individuella skillnader i livsstil, kost, motion, genetiska sjukdomsfaktorer, utbildningsnivå, arbetsmiljö och andra miljöer.

Äldre arbetstagare är ingen homogen grupp – det kan finnas betydande skillnader mellan olika personer i samma ålder.

Det som förändras med åldern är framför allt den fysiska och sensoriska förmågan, som är mest relevant för personer som utför tungt kroppsarbete. Övergången från utvinnings- och tillverkningsindustri till en tjänste- och kunskapsbaserad industri, den ökade automatiseringen och mekaniseringen av arbetsuppgifter samt användningen av maskinell utrustning har inneburit att behovet av fysiskt krävande arbete har minskat.

Under dessa nya förutsättningar värdesätts många kunskaper och färdigheter som förknippas med högre ålder, såsom social förmåga, serviceinriktning och kvalitetsmedvetenhet, i allt högre utsträckning.

Många åldersrelaterade förändringar har dessutom större betydelse för vissa arbetsuppgifter än andra. Förändrad balans spelar t.ex. roll för brandmän och räddningspersonal som arbetar under extrema förhållanden, har på sig tung utrustning och lyfter och bär människor. Minskad förmåga att bedöma avstånd och hur snabbt rörliga föremål förflyttar sig har betydelse för den som ska köra bil på natten, men inte för den som arbetar på kontor.

Ålder är bara en aspekt av mångfalden bland arbetskraften. Att ta åldershänsyn vid riskbedömningar innebär att ta med åldersrelaterade aspekter när man bedömer risker för olika åldersgrupper, däribland potentiella förändringar av funktionell prestationsförmåga och hälsotillstånd.

Relevanta risker för äldre arbetstagare är framför allt

• tung fysisk arbetsbelastning,
• faror kopplade till skiftarbete,
• varma, kalla eller bullriga arbetsmiljöer.

Men eftersom de individuella skillnaderna ökar med åldern bör man inte göra antaganden bara på grundval av ålder. Vid riskbedömningen ska de krav som arbetsuppgifterna ställer sättas i relation till den enskilda personens funktionella prestationsförmåga och hälsotillstånd.

Läs mer om tillgängliga OiRA-verktyg (Online interactive Risk Assessment), åldershänsyn vid riskbedömningar och hur man kan se till så att alla omfattas.

Arbetsförmåga handlar om balansen mellan arbete och individuella resurser. När arbetet stämmer väl överens med de individuella resurserna är arbetsförmågan god. De viktigaste faktorerna som påverkar arbetsförmågan är

• hälsa och funktionell prestationsförmåga,
• utbildning och kompetens,
• värderingar, attityder och motivation,
• arbetsmiljö och gemenskap,
• arbetsuppgifter inklusive vilka krav som dessa uppgifter innebär samt hur arbetet är organiserat.

Arbetsförmågan kan mätas med hjälp av indexet för arbetsförmåga. Studier av arbetsförmåga tyder på att åtgärder på arbetsplatserna för att främja arbetsförmågan bör omfatta samtliga dessa faktorer.

Hälsotillståndet i högre ålder påverkas av hur man tidigare har levt sitt liv. Det går att bromsa och minimera nedsättningen av den funktionella prestationsförmågan med hjälp av sunda vanor, såsom regelbunden motion och hälsosam kost. Arbetsplatsen har en mycket viktig roll när det gäller att främja en sund livsstil och aktiviteter som förhindrar att den funktionella prestationsförmågan minskar och därmed bidra till att bibehålla arbetsförmågan. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen spänner över ett brett område som innefattar t.ex. kostvanor, alkoholkonsumtion, rökning, motion, vila och sömn.

Väl utformade arbetsplatser gagnar alla åldersgrupper, men särskilt äldre anställda. När den funktionella prestationsförmågan förändras får man se till att ändra arbetsuppgifterna för att kompensera för detta. Exempel på lämpliga åtgärder:

• Förändra arbetsuppgifterna eller införa arbetsrotation.
• Införa mer frekventa korta raster.
• Organisera skiftarbetet bättre, t.ex. genom att införa ett snabbt medsolsroterande skiftsystem (2–3 dagar).
• Bra belysning och bullerbekämpning.
• Använda ergonomisk utrustning.

Långtidssjukskrivning kan ge upphov till psykiska problem, social utestängning och tidigt utträde från arbetsmarknaden. Att underlätta arbetstagarnas återgång till arbetet efter sjukdom är en viktig åtgärd för att stödja den åldrande arbetskraften. Några exempel på initiativ som har tagits i europeiska länder: I Storbritannien har läkarintyg som visar hur arbetsförmågan har förändrats ersatt sjukskrivningsintygen. I Danmark har ett projekt för återgång till arbete genomförts.

Läs EU-Oshas rapport Back to work och läs mer i faktabladet om samma ämne.

Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv 2026–2028 ”Tillsammans för friska arbetsplatser” syftar till att sprida kunskap om effekterna av psykosociala risker och främja skapandet av stödjande, inkluderande och psykiskt hälsosamma arbetsmiljöer inom alla branscher.

Kampanjen stöder Europeiska kommissionens bredare strategiska ram för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för 2021–2027. Denna aspekt blir allt viktigare med tanke på att undersökningar visar på en allmän försämring av européernas psykiska hälsa. Enligt Pulsen på arbetsmiljön 2025 upplever 37 procent av arbetstagarna allmän trötthet och 29 procent upplever stress, depression eller ångest.

De fem prioriterade områdena för kampanjen är följande:

• Bedömning och hantering av psykosociala risker.
• Trakasserier, sexuella trakasserier och våld.
• Fysiska risker i samband med psykisk hälsa.
• Psykosociala risker inom vård- och omsorgssektorn.
• Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv 2023–2025 ökar medvetenheten om den nya digitala teknikens inverkan på arbete och arbetsplatser och de därmed sammanhängande utmaningarna och möjligheterna på arbetsmiljöområdet. På kampanjens plattform ges möjlighet till utbyte av god praxis.

I enlighet med nollvisionen för arbetsrelaterade dödsfall i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 samt målen i EU:s digitala strategi syftar kampanjen till att föra in arbetsmiljöfrågor i den bredare politiska debatten på EU-nivå, samtidigt som den tar hänsyn till jämställdhetsdimensionen och behoven hos specifika grupper av arbetstagare som löper förhöjd risk.

Kampanjen har fem prioriterade områden:

• Arbete via digitala plattformar.
• Avancerad robotteknik och artificiell intelligens.
• Distansarbete.
• Smarta digitala system.
• Arbetstagarhantering med hjälp av artificiell intelligens.

Kampanjen bygger främst på resultat och resurser från arbetsmiljööversiktsprojektet om digitalisering 2020–2023, men inbegriper även EU-Oshas forskning på andra områden, såsom framtidsstudier och arbetsmiljööversiktsprojektet om att stödja efterlevnad.

The Kampanjen för 2020–2022är inriktad på förebyggande av arbetsrelaterade belastningsbesvär. 

Belastningsbesvär kvarstår som en av de vanligaste typerna av arbetsrelaterade hälsoproblem i Europa.

Risker med anknytning till arbetsställning, exponering för upprepade rörelser eller för tröttande och smärtsamma arbetsställningar, bärande eller förflyttning av tunga bördor – alla dessa mycket vanliga riskfaktorer på arbetsplatsen kan ge upphov till belastningsbesvär. Med tanke på hur vanligt det är med arbetsrelaterade belastningsbesvär är det uppenbart att det behöver göras mer för att öka medvetenheten om hur de kan förebyggas.

Kampanjen intar ett övergripande synsätt på orsakerna till detta bestående problem. I samband med kampanjen strävar man efter att sprida högkvalitativ information om ämnet, uppmuntra till en helhetsstrategi för att hantera problemet och erbjuda praktiska verktyg och lösningar som kan vara till hjälp på arbetsplatsnivå. 

Läs mer om arbetsrelaterade belastningsbesvär

Exponering för farliga ämnen är mycket vanligare på Europas arbetsplatser än de flesta tror, och mer måste göras för att skydda arbetstagarna mot sådana risker. Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv 2018–2019, Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt, hade som syfte att höja medvetenheten om de risker som farliga ämnen utgör på arbetsplatsen och att främja en riskförebyggande kultur genom att sprida kampanjmaterial och vidta åtgärder för att uppmärksamma frågan och öka engagemanget. Den skapade en kunskapsbas om hur man effektivt hanterar farliga ämnen, med information om den befintliga rättsliga och politiska ramen, lösningar för god praxis, verktyg och instrument samt uppslag till framgångsrik kommunikation och kunskapshöjande åtgärder.

Viktiga punkter i kampanjen gällde utsatta grupper, ersättning samt cancerframkallande ämnen och arbetsrelaterad cancer, som står för den största andelen dödliga arbetssjukdomar i EU. Efter kampanjen har EU-Osha fortsatt att medverka i färdplanen om cancerframkallande ämnen, ett europeiskt åtgärdsprogram för att minska sådan exponering.

Lär dig mer om säker hantering av farliga ämnen på arbetsplatsen

Kampanjen för en sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet verkade för betydelsen av hållbart arbete – det vill säga säkra och sunda arbetsförhållanden från början till slutet av en människas liv. I och med att arbetskraften i Europa åldras och att pensionsåldrarna höjs blir det allt viktigare att arbetsförhållandena är säkra, sunda och rättvisa. Därigenom kommer människor att kunna arbeta längre och vara vid god hälsa när de går i pension.
Kampanjen framhöll sätt att hantera hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med arbetskraftens åldrande och uppmuntrade till utbyte av information och god praxis. Den demografiska förändringen påverkar flertalet arbetsplatser i Europa. Genom att införa åtgärder för att säkerställa arbetets hållbarhet kan företag och organisationer dock minimera de negativa effekterna och öka produktiviteten, och göra arbetet säkrare och hälsosammare för alla. 

 Läs mer om åldrande och arbetsmiljö

En dålig psykosocial arbetsmiljö kan få stora negativa effekter på arbetstagarnas hälsa.

Psykosociala risker uppstår på alla arbetsplatser, men de går att bedöma och förebygga på ett bra sätt även med begränsade resurser. Kampanjen hjälpte arbetstagare och arbetsgivare att förebygga arbetsrelaterad stress och psykosociala risker, och främjade användningen av enkla, användarvänliga verktyg för detta.

 Läs mer om psykosociala risker och stress på arbetet

Byråns kampanj under 2012–2013 fokuserade på riskförebyggande. Enkelt uttryckt handlar förebyggande om att hantera arbetsrelaterade risker i syfte att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.

Det yttersta ansvaret för att hantera riskerna åligger arbetsgivarna och den högsta ledningen, men deras arbete blir resultatlöst utan aktiv arbetstagarmedverkan.

I kampanjen framhölls därför särskilt betydelsen av en samordning mellan den högsta ledningens och ägarnas ledarskap och en aktiv arbetstagarmedverkan.

Läs mer om ledarskap och arbetstagarmedverkan

Underhåll är en mycket vanlig verksamhet som bedrivs på alla arbetsplatser i alla branscher och berör alla på alla nivåer (inte bara de anställda som har ”underhåll” i sina arbetsbeskrivningar).

I kampanjen underströks att ett säkert underhåll är en hörnpelare i goda arbetsmiljörutiner.

Och även om detaljerna kan skilja sig åt mellan olika industrisektorer (till exempel beroende på de maskintyper som används) framhölls principer som är gemensamma för ett korrekt underhåll på samtliga arbetsplatser i Europa.

Kampanjens mål:

• Informera om underhållets betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, om riskerna i samband med underhåll och om behovet av att utföra detta på ett säkert sätt.
• Informera om arbetsgivarnas rättsliga och icke-rättsliga skyldigheter att utföra säkert underhållsarbete och om det affärsmässiga värdet med att göra detta.
• Främja en enkel och strukturerad strategi för förvaltning av arbetsmiljön med avseende på underhåll, som grundas på lämplig riskbedömning (de ”fem grundläggande reglerna”).

Det slutliga målet är naturligtvis att nu och i framtiden bidra till att minska det antal personer som skadas eller drabbas av hälsoproblem till följd av bristfälligt eller uteblivet underhåll.

Mer information:

• OSHwiki
• Publikationer

Riskbedömning är en hörnsten i arbetsmiljöarbetet.

Det övergripande syftet med kampanjen var att främja en integrerad strategi för riskbedömning, hjälpa organisationerna att genomföra den systematiskt och agera i enlighet med resultaten.

Ett mål var att öka medvetenheten om de rättsliga skyldigheter som arbetsgivarna har att utföra riskbedömningar, men också att avmystifiera riskbedömningsprocessen. Riskbedömning är inte nödvändigtvis en komplicerad, byråkratisk uppgift enbart för experter. Kampanjen förespråkade en enkel, stegvis strategi där arbetstagarna tillfrågas och deltar.

Vårt webbaserade verktyg för interaktiv riskbedömning (OiRA) är ett resultat av kampanjen och kan betraktas som 2000-talets svar på utmaningen att främja en god arbetsmiljö i mikroföretag och småföretag. OiRA-projektet skulle kunna hjälpa tusentals små företag i hela EU att genomföra riskbedömningar på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Mer information:

• OSHwiki
• OiRA-projektets hemsida

Syftet med initiativet Ett hälsosamt arbetsliv var att ge arbetsgivare och anställda i små och medelstora företag enkel tillgång till information om hur de kunde göra sina arbetsplatser säkrare, hälsosammare och mer produktiva.

Kampanjen genomfördes i tolv av EU:s medlemsstater: Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Bulgarien och Rumänien, samt i Turkiet och Kroatien.

Kampanjen vände sig till de små och medelstora företagen med budskapet ”Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet!”

Läs mer om arbetsmiljö i mikro- och småföretag

Belastningsbesvär drabbar kroppens muskler, leder, senor, ledband och nerver och är den främsta orsaken till sjukfrånvaro i praktiskt taget samtliga EU:s medlemsstater.

Kampanjen syftade till att främja en integrerad strategi för att hantera problemet. Framför allt framhölls tanken att arbetsgivare, arbetstagare och regeringar borde samarbeta för att ta itu med belastningsbesvären.

I kampanjen framhölls begreppet att ”hantera hela belastningen”: det vill säga inte bara själva bördan utan även alla påfrestningar som kroppen utsätts för genom miljöfaktorer och arbetstakten.

I kampanjen underströks också betydelsen av att behålla och rehabilitera dem som drabbas eller har drabbats av belastningsbesvär och se till att de kommer tillbaka till arbetet.

Läs mer om arbetsrelaterade belastningsbesvär

Avsikten med kampanjen var att se till att unga människor får en sund och säker start på sitt arbetsliv.

Unga människor är särskilt sårbara på arbetsplatsen, där arbetsmiljöåtgärderna ofta i otillräcklig grad tar hänsyn till deras speciella förutsättningar.

Många av de olyckor och hälsoproblem som drabbar unga anställda kan emellertid förebyggas, och unga människor är mottagliga för information om arbetsmiljöfrågor och agerar för att skydda sig själva när de känner till potentiella risker.

Kampanjen syftade till att främja riskmedvetenheten bland unga människor och arbetsgivare på arbetsplatserna, men också vid skolor och högskolor för att försöka nå unga människor tidigt och förmedla en kultur präglad av riskförebyggande.

Läs mer om unga människor och arbetsmiljö

Det är inte bara arbetstagare inom branscher som byggindustri eller tillverkning som är i riskzonen. Buller kan vara ett problem i många arbetsmiljöer, från fabriker till bondgårdar, från teletjänstcentraler till konsertsalar.

Kampanjen hade underrubriken ”Buller på arbetet – det kan kosta dig mer än din hörsel” och inriktades på frågan om att hantera buller på arbetsplatsen.

Läs mer om problemen med buller på OSHwiki

Byggindustrin är en av Europas största branscher.

Dessvärre är det också en av de branscher som har flest arbetsplatsolyckor, ett problem som kostar företagen och skattebetalarna miljarder euro varje år, förutom det skrämmande mänskliga lidande som det orsakar.

Kampanjen utformades för att hjälpa samtliga intressenter att bygga en säkrare, hälsosammare och mer produktiv arbetsmiljö.

Mer information: OSHwiki

Miljontals arbetstagare i hela Europa exponeras för farliga ämnen på sina arbetsplatser, och om riskerna med detta inte kan kontrolleras kan människors hälsa skadas på många olika sätt.

Arbetstagarnas skyldighet att hantera sådana risker är fastställd i EU-lagstiftningen, och det finns en uppsjö av riktlinjer för arbetsgivare och arbetstagare. Men om de ska skydda arbetstagarnas hälsa måste de tillämpas också.

Ett centralt mål för kampanjen var att öka medvetenheten om riskerna och att stimulera till åtgärder för att minska hälsoriskerna vid användning av farliga ämnen.

Lär dig mer om säker hantering av farliga ämnen på arbetsplatsen

Stress leder till att miljontals arbetsdagar går förlorade varje år.

Alldeles för många utsatta människor lider i tysthet och alltför många företag förstår inte i vilken grad stress kan påverka verksamhetens resultat.

Kampanjen var inriktad på att förebygga och hantera stress på arbetsplatserna.

Läs mer om psykosociala risker och stress på arbetet

Varje år dödas tusentals människor i arbetsplatsolyckor i Europeiska unionen, och det sker miljontals olyckor som resulterar i frånvaro från arbetet under mer än tre dagar.

Problemet är särskilt allvarligt i små och medelstora företag.

Den här kampanjen var inriktad på att förebygga arbetsplatsrelaterade olyckor.

Läs mer om ämnet på OSHwiki

Belastningsskador är en av de vanligaste arbetsrelaterade skadorna och de drabbar miljontals europeiska arbetstagare i alla sektorer av näringslivet till en kostnad av flera miljarder euro för arbetsgivarna.

En stor del av problemet skulle emellertid kunna förebyggas eller lindras genom att man iakttar gällande arbetsmiljöregler och riktlinjer för god praxis.

Denna kampanj var EU-Oshas första. Den var inriktad på en effektiv hantering av riskerna för belastningsbesvär.

Läs mer om arbetsrelaterade belastningsbesvär

• Ramdirektivet om arbetsmiljö

• Arbetsplatser, utrustning, skyltar, personlig skyddsutrustning

• Exponering för kemiska ämnen och kemikaliesäkerhet

• Exponering för fysiska faror

• Exponering för biologiska ämnen

• Bestämmelser om risker som har med arbetsbelastning att göra samt ergonomiska och psykosociala risker

• Branschspecifika och arbetstagarrelaterade bestämmelser

Sammanfattningarna av direktiven finns bara på engelska, men länkarna i slutet av varje sammanfattning leder till hela direktivtexten på alla EU-språken.

Utöver ramdirektivet har det antagits en rad särdirektiv med inriktning på specifika arbetsmiljöfrågor. Ramdirektivet är dock ändå tillämpligt på alla områden som omfattas av särdirektiven. När särdirektiven innehåller strängare och mer specifika bestämmelser är det dessa specialbestämmelser som gäller. Genom särdirektiv tillämpas principerna i ramdirektivet på

• särskilda uppgifter (till exempel manuell lasthantering)
• särskilda faror på arbetsplatsen (till exempel exponering för farliga ämnen eller fysikalisk agens)
• särskilda arbetsplatser och branscher (till exempel tillfälliga arbetsplatser, gruvindustrin eller fiskefartyg)
• särskilda grupper av arbetstagare (till exempel gravida kvinnor, unga anställda, arbetstagare med visstidsanställning)
• vissa arbetsrelaterade frågor (till exempel hur arbetstiden organiseras).

I särdirektiven fastställs det hur dessa risker ska bedömas och i vissa fall anges också gränsvärden för ämnen eller medel.

Europeiska kommissionen har tillkännagett sina tre främsta arbetsmiljöåtgärder i sitt meddelande Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla – modernisering av EU:s lagstiftning och politik på arbetsmiljöområdet, som är grundat på efterhandsutvärderingen av Europeiska unionens direktiv på arbetsmiljöområdet (Refitutvärdering).

Dessutom finns det en rad EU-direktiv om säkerhet och hälsa som bygger på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. På denna rättsliga grund har en rad tekniska direktiv inom ramen för den så kallade nya metoden antagits. Utifrån direktiven fastställer de europeiska standardiseringsorganisationerna – Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) – EU-standarder och uppdaterar dem med jämna mellanrum.

EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021-2027 utgör en politisk ram för EU:s arbetsmiljöpolitik. Lagstiftningsinitiativ på EU-nivå börjar med ett lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. Det är rådet och Europaparlamentet som antar EU-direktiv, i enlighet med ”det ordinarie lagstiftningsförfarandet”. I vissa fall delegerar de lagstiftningsbefogenheten att anpassa direktiv till tekniska framsteg till Europeiska kommissionen.

De europeiska arbetsmarknadsparterna har en viktig funktion i beslutsprocessen på arbetsmiljöområdet i EU, eftersom de måste konsulteras i olika skeden. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger också möjlighet att ingå självständiga avtal. Den europeiska sociala dialogen har resulterat i att många sådana självständiga avtal har ingåtts.

De första EU-direktiven om arbetsmiljö antogs på grundval av de generella bestämmelserna om harmonisering av marknaden. Detta på grund av att fördraget inte gav några uttryckliga lagstiftningsbefogenheter på arbetsmiljöområdet förrän i mitten av 1980-talet. Fram till dess betraktades arbetsmiljöfrågorna som någonting som hängde samman med harmoniseringen av marknaden och Europeiska ekonomiska gemenskapens ekonomiska politik. Direktiv 77/576/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om säkerhetsskyltar på arbetsplatser och direktiv 78/610/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om hälsoskydd för arbetstagare som exponeras för vinylkloridmonomer antogs till exempel på denna grund.

Europeiska enhetsakten 1987 var ett stort steg framåt, i och med att en ny rättsregel om socialpolitik infördes i fördraget i syfte att åstadkomma förbättringar av arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt på arbetsmiljöområdet. Genom att denna bestämmelse infördes i fördraget betonades vikten av säkra arbetsplatser. Genom det nya kapitlet om socialpolitik fick dessutom Europeiska kommissionen tillstånd att verka för social dialog mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare på EU-nivå.

I och med Amsterdamfördraget 1997 förstärktes lagstiftningsbefogenheterna på det socialpolitiska området ytterligare på europeisk nivå, genom att det sociala kontraktet införlivades med EG-fördraget. Lissabonfördraget innebar att det viktigaste innehållet i artiklarna 136 ff i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nu artiklarna 151 ff i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bibehölls, även om artiklarna om socialpolitik numrerades om.