Psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett par av de största problemen inom arbetsmiljöfrågor. De har en betydande påverkan på individernas hälsa, liksom på organisationerna och samhället i stort.
Omkring hälften av Europas arbetstagare anser att stress är vanligt förekommande på deras arbetsplats och stress står för ungefär hälften av alla förlorade arbetsdagar. Som så många andra frågor kring psykisk ohälsa kringgärdas stress ofta av missförstånd och stigmatisering. Men om man ser det som ett problem för organisationen snarare än som en brist hos individen kan psykosociala risker och stress bli lika hanterbara som andra arbetsmiljörisker.
Vad är psykosociala risker och stress?
Psykosociala risker uppstår på grund av brister i arbetets utformning, organisation och ledning, liksom ett dåligt socialt sammanhang på arbetsplatsen. Dessa risker kan leda till negativa psykosociala, psykiska och sociala följder som arbetsrelaterad stress, utbrändhet och depressioner. Några exempel på arbetsförhållanden som kan innebära psykosociala risker är
- för hög arbetsbelastning,
- motstridiga krav och otydliga roller,
- bristande delaktighet i beslut som påverkar arbetstagaren och bristande inflytande på hur arbetet ska utföras,
- illa hanterad omorganisation och osäker anställning,
- ineffektiv kommunikation, bristande stöd från ledning och kollegor,
- psykiska och sexuella trakasserier, våld från tredje part.
När man beaktar kraven på arbetsplatsen är det viktigt att inte förväxla psykosociala risker, som för hög arbetsbelastning, med arbetsvillkor som kan vara stimulerande och ibland utmanande, men där det finns en stödjande arbetsmiljö där arbetstagarna är välutbildade och motiverade att prestera sitt bästa utifrån sina förmågor. En god psykosocial arbetsmiljö stimulerar goda resultat och personlig utveckling, liksom arbetstagarnas psykiska och fysiska välbefinnande.
Orimliga krav på jobbet gör arbetstagarna stressade. Utöver psykiska hälsoproblem kan arbetstagare som utsätts för långvarig stress även utveckla fysiska hälsoproblem som hjärtkärlsjukdomar eller belastningsskador.
Organisationen drabbas å sin sida av försämrat resultat, ökad frånvaro, sjuknärvaro (arbetstagare som går till jobbet även när de är sjuka och inte fullt arbetsföra) samt fler olyckor och skador. Frånvaron tenderar att bli längre än för andra orsaker och arbetsrelaterad stress kan leda till fler förtida pensioneringar. Företagens och samhällets kostnader för detta blir stora och beräknas till miljarder euro på nationell nivå.
Hur stort är problemet?
En EU-omfattande undersökning som Europeiska arbetsmiljöbyrån har gjort visar att ungefär hälften av arbetstagarna anser att arbetsrelaterad stress är ett vanligt problem på deras arbetsplats. De vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad stress är bland annat omorganisation och otrygga anställningar, långa arbetsdagar och orimlig arbetsbelastning samt trakasserier och våld på jobbet. Arbetsmiljöbyrån tillhandahåller aktuell information om data och forskningsresultat rörande förekomsten och hälsoeffekterna av arbetsrelaterad stress och psykosociala risker.
Ett förebyggande, övergripande och systematiskt sätt att hantera psykosociala risker anses vara effektivast. Arbetsmiljöbyråns företagsundersökning om nya och framväxande risker (Esener) visar hur psykosociala risker uppfattas och hanteras vid företag över hela Europa. I undersökningen fastställs de viktigaste drivkrafterna, hindren och stödbehoven. Undersökningen visar att psykosociala risker anses vara mer utmanande och svårare att hantera än "traditionella” arbetsmiljörisker. Det behövs upplysning och enkla, praktiska verktyg som gör det lättare att hantera stress, våld och trakasserier i arbetslivet.
Vad kan göras för att förebygga och hantera psykosociala risker?
Med rätt strategi kan psykosociala risker och arbetsrelaterad stress förebyggas och hanteras, oavsett företagets storlek eller typ. De kan hanteras på samma logiska och systematiska sätt som andra arbetsmiljörisker.
Att förebygga och hantera stress är inte bara en moralisk skyldighet och en god investering för arbetsgivare, det är ett lagkrav som fastställs i ramdirektiv 89/391/EEG, som stöds av arbetsmarknadsparternas ramavtal om arbetsrelaterad stress och trakasserier och våld på arbetsplatsen.
I det europeiska fördraget för psykisk hälsa och välbefinnande erkänns att kraven förändras och att pressen ökar på arbetsplatserna och arbetsgivarna uppmuntras att vidta ytterligare, frivilliga åtgärder för att främja det psykiska välbefinnandet.
Även om arbetsgivarna har en rättslig skyldighet att se till att risker på arbetsplatsen bedöms och kontrolleras på rätt sätt, är det oerhört viktigt att arbetstagarna också är delaktiga. Det är arbetstagarna och deras företrädare som har störst kunskap om de problem som kan uppstå på deras arbetsplats. Genom att engagera arbetstagarna kan man försäkra sig om att de åtgärder som införs är både lämpliga och effektiva.