Hjärt- och kärlhälsa på arbetsplatsen

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de största folkhälsoutmaningarna i EU. Det handlar om en varierad och komplex grupp sjukdomar som drabbar hjärtat, blodkärlen och hjärnans kärlsystem. Några av de vanligaste är kranskärlssjukdom och stroke. Dessa multifaktoriella sjukdomar kan orsakas av en kombination av livsstils- och beteendefaktorer, underliggande hälsoproblem, genetiska anlag samt socioekonomiska och miljömässiga faktorer, men även på arbetsmiljörisker.

Arbetsplatsen spelar därför en viktig roll i förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar. För att kunna utforma effektiva åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar och främja ett hälsosammare arbetsliv är det avgörande att förstå dessa risker och hur de påverkar hjärt- och kärlhälsan.

Bördan av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar cirka 1,71 miljoner dödsfall i EU varje år. Även om förekomsten varierar mellan länderna utgör hjärt- och kärlsjukdomar den näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i EU.

Förutom att påverka hälsan har dessa sjukdomar ofta även konsekvenser för arbetstagarnas livskvalitet, arbetsförmåga och möjlighet att fortsätta arbeta. De medför dessutom samhällskostnader i samband med sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga, förtida pensionering och minskad produktivitet, vilket totalt beräknas kosta EU:s ekonomi mer än 210 miljarder euro per år. Att förebygga arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar främjar arbetstagarnas välbefinnande, vilket i sin tur gör det lättare för organisationer och samhället att hantera dessa konsekvenser.

Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar på arbetsplatsen

Arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar kan orsakas av en kombination av riskfaktorer på arbetsplatsen, bland annat följande:

• Psykosociala risker, såsom höga krav i arbetet, bristande kontroll över arbetet, långa arbetstider, skiftarbete, våld på arbetsplatsen och mobbning, vilka medför stress som i sin tur kan påverka hjärt- och kärlhälsan.
• Ergonomiska riskfaktorer, såsom tungt fysiskt arbete, långvarigt stillasittande eller stillastående.
• Fysiska riskfaktorer som extrema temperaturer, buller, vibrationer och strålning.
• Exponering för kemikalier, däribland tungmetaller, partiklar, damm, avgaser och vissa bekämpningsmedel.
• Biologiska agens, däribland vissa smittsamma sjukdomar som covid-19.

Riskernas art och omfattning varierar mellan olika branscher, yrken och arbetstagargrupper. Dessutom kan faktorer som ålder, kön, socioekonomiska aspekter, befintliga hälsoproblem och livsstil påverka hur exponering i arbetet inverkar på hjärt- och kärlhälsan.

Hjärt- och kärlhälsa på EU:s politiska agenda

Europeiska kommissionen lyfter fram behovet av att förbättra förebyggandet av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar som ett viktigt mål i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027. Andra EU-initiativ, såsom Healthier together – EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar, planen Säkra hjärtan samt reaktionen på denna plan från Europaparlamentets folkhälsoutskott, visar vikten av samordnade insatser för att förbättra hjärt- och kärlhälsan i hela EU.

EU-Oshas forskning om arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar

EU-Osha genomför ett omfattande forskningsprogram om arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet är att öka förståelsen för hur arbetet och arbetsplatsen påverkar hjärt- och kärlhälsan samt ge underlag för ett evidensbaserat förebyggande arbete i hela EU.

Forskningsprogrammet undersöker arbetsrelaterade riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och kartlägger samspelet mellan arbetsrelaterade och icke-arbetsrelaterade risker, identifierar sektorer, yrken och arbetstagargrupper som löper större risk samt analyserar bördan av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar i hela EU. Dessutom granskas riktlinjer, strategier, arbetsplatsåtgärder och praktiska resurser som bidrar till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, liksom till att försäkra att arbetstagare på ett säkert sätt kan återgå till arbetet efter en hjärt- eller kärlhändelse eller fortsätta arbeta med en kronisk hjärt- och kärlsjukdom.

Resultaten kommer att bidra till kunskapsunderlaget för förebyggande av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar samt ligga till grund för kampanjen för ett hälsosamt arbetsliv Tillsammans för friska arbetsplatser – särskilt när det gäller kopplingen mellan psykosociala risker och hjärt- och kärlsjukdomar.