Klimatrisker: Data från den senaste upplagan av undersökningen Pulsen på arbetsmiljön visar att en av tre arbetstagare är utsatt och oroar sig för effekterna på hälsa och säkerhet

Press releases

Back to press releases
For immediate release - 23/09/2025 - 09:00

Klimatrisker: Data från den senaste upplagan av undersökningen Pulsen på arbetsmiljön visar att en av tre arbetstagare är utsatt och oroar sig för effekterna på hälsa och säkerhet

© lawcain - stock.adobe.com

En undersökning från Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) visar att en tredjedel av arbetstagarna i EU utsätts för risker relaterade till klimatförändringarna, såsom extrem värme, extrema väderhändelser eller dålig luftkvalitet. Samtidigt oroar sig 31 procent av arbetstagarna för vilken inverkan miljöriskerna har på deras arbetsmiljö.  

Dessa insikter ingår i EU-Oshas senaste arbetstagarundersökning Pulsen på arbetsmiljön 2025: Arbetsmiljön i tider av klimatförändring och digital omvandling, som ger en aktuell ögonblicksbild av de utmaningar och risker som följer av klimatförändringarna, digitaliseringen och den psykosociala arbetsmiljö som europeiska arbetstagare möter i dag. Undersökningen visar också hur arbetsplatserna agerar för att värna om arbetstagarnas säkerhet och hälsa. 

 

Klimatförändringarna och arbetstagarnas säkerhet och hälsa  

I EU utsätts 33 procent av arbetstagarna för minst en riskfaktor relaterad till klimatförändringar; 20 procent rapporterar exponering för extrem värme och 19 procent rapporterar exponering för dålig luftkvalitet. Exponeringen för värme är störst i sektorer som är beroende av utomhusarbete: 35 procent av arbetstagarna inom jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk och fiske rapporterar att de arbetar i extrem hetta, tillsammans med en av fyra arbetstagare inom bygg- och energisektorn. Nästan en av tio arbetstagare uppger att de har drabbats av värmerelaterade symtom eller sjukdomar, såsom värmeslag, yrsel eller kramper. Dessutom utsätts mer än en av tio arbetstagare för intensiv sol när de arbetar, vilket är en erkänd riskfaktor för cancer. 

De regionala skillnaderna är tydliga och arbetstagare i södra Europa utsätts för den största exponeringen, vilket beror på mer frekventa värmeböljor och högre grad av miljöförstöring. Även om mer än 50 procent av arbetsgivarna har infört förebyggande åtgärder, såsom skuggiga områden för vila eller värmeanpassade scheman, är genomförandet ojämnt, vilket belyser behovet av klimattålig planering och investeringar inom alla branscher. 

Dessutom oroar sig en av fem arbetstagare för att deras nuvarande arbete och arbetsuppgifter kommer att förändras till följd av åtgärder som vidtas för att förebygga de risker som är förknippade med klimatförändringarna. Detta återspeglar en ökande grad av miljöångest ─ den rädsla eller oro som miljöförändringar orsakar och deras potentiella inverkan på hälsan. 

Stress och psykisk ohälsa på arbetsplatsen: ständig påfrestning och stigmatisering 

Problemen med hög arbetsbelastning är fortfarande utbredda i hela Europa då 44 procent av arbetstagarna uppger att de utsätts för stark tidspress eller arbetsöverbelastning. Inom sektorn för hälso- och sjukvård och social omsorg stiger siffran till 50 procent och 41 procent uppger att deras insatser inte får tillräckligt erkännande eller att de inte får tillräcklig ersättning, vilket återspeglar en långvarig oro för utbrändhet och personalbrist i sektorn. 

Resultaten pekar också på fortsatt stigmatisering kring psykisk ohälsa: 48 procent av de svarande tror att det skulle kunna skada deras karriär om de berättar att de lider av psykisk ohälsa. Denna uppfattning är särskilt utbredd bland yngre och lågavlönade arbetstagare samt bland arbetstagare med otrygga anställningsformer. Majoriteten av arbetstagarna skulle dock känna sig bekväma med att diskutera sin psykiska hälsa med en överordnad eller chef, vilket tyder på att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa håller på att minska.  

Tillgången till stöd varierar också: 66 procent av arbetstagarna i stora företag har tillgång till information och utbildning om stress och välbefinnande, jämfört med bara 42 procent i mikroföretag. I länderna i Nord- och Västeuropa finns det i allmänhet ett bättre stöd och mer proaktiva strategier, medan andra länder först nu börjar ta itu med psykisk ohälsa på ett strukturerat sätt. 

Digitalisering och självständighet på arbetsplatsen 

Den digitala omvandlingen av arbetslivet är i full gång: nio av tio arbetstagare i EU använder minst en form av digital teknik på jobbet, och ungefär en av tre använder avancerade verktyg såsom AI-drivna system, kroppsburna enheter eller robotar. 

Totalt uppger 25 procent av arbetstagarna att digital teknik används för att övervaka deras arbete och beteende, och 27 procent rapporterar att uppgifterna fördelas automatiskt genom sådana system. Dessa metoder väcker frågor om dataanvändning, arbetstagarförtroende och risken för överdriven kontroll och överstyrning. De är också förknippade med stress och psykisk ohälsa. 

Dessutom kan digitaliseringen leda till betydande förändringar av yrkesrollerna. Vissa arbetstagare känner sig isolerade och får färre möjligheter att använda sina kunskaper eller fatta beslut om sitt arbete. Detta understryker behovet av ökad transparens, social dialog och arbetstagarnas deltagande i beslut om införande av ny teknik. 

Så här sade William Cockburn, EU-Oshas verkställande direktör: 

”De här resultaten visar att arbetstagare i hela Europa står inför komplexa och föränderliga utmaningar. Nästan tre av tio lider av stress, depression eller ångest kopplat till arbetet. Omkring en tredjedel oroar sig för att klimatförändringarna kan komma att äventyra deras säkerhet och hälsa. Att skydda den europeiska arbetskraftens säkerhet, hälsa och värdighet måste förbli högsta prioritet – från att anpassa arbetsplatserna till de fysiska effekterna av klimatförändringarna till att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa och säkerställa att digitala verktyg införs på ett etiskt sätt. Detta är särskilt viktigt då vi hanterar den dubbla gröna och digitala omställningen.”

Resurser för åtgärder 

För att stödja evidensbaserat beslutsfattande har EU-Osha offentliggjort ett antal resurser som är utformade för att omvandla data till handling. Dessa omfattar 

 

Kommentar till redaktörer

 

I Pulsen på arbetsmiljön 2025 undersöks hur psykosociala risker, klimatförändringar och användningen av digital teknik på arbetsplatsen påverkar arbetstagarnas psykiska hälsa samt vilka relaterade arbetsplatsåtgärder som vidtagits.  

I undersökningen, som genomfördes per telefon i april 2025, deltog fler än 28 000 arbetstagare från alla EU:s medlemsstater plus Island, Norge och – för första gången – Schweiz.  

Inom ramen för undersökningen från 2025 samlades information in om arbetstagarna samt om huvuddragen i deras arbete. Undersökningens fokus låg på de psykosociala risker som följer av användningen av digital teknik och av klimatförändringarna, deras inverkan på arbetsmiljön och de åtgärder som vidtagits på arbetsplatserna för att förebygga sådana risker. 

Genom den här upplagan utvidgades undersökningen till att även omfatta nya psykosociala faktorer kopplade till digitaliseringen, såsom kompetensdiskretion och meningsfullhet i arbetet, samt framväxande risker kopplade till klimatförändringarna, inbegripet miljöångest och kvalitativ jobbosäkerhet. Även traditionella risker omfattades, såsom obalans mellan insats och belöning samt kvantitativ jobbosäkerhet. Sociodemografiska variabler – chefsroller kontra icke-chefsroller och invandrarstatus (första och andra generationen) – gör det möjligt att spegla olika arbetstagares erfarenheter i undersökningen på ett bättre sätt. 

Datasetet kommer att göras tillgängligt för forskare under 2026.