You are here

Forskning om arbetsrelaterade belastningsbesvär

Under 2017 inledde arbetsmiljöbyrån en fyraårig forskningsverksamhet om arbetsrelaterade belastningsbesvär. Verksamheten kommer att löpa till årsslutet 2020. Forskningsverksamheten är kopplad till arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2020–2022, som fokuserar på belastningsbesvär.

Målet för verksamheten är att främja och stödja förebyggandet av belastningsbesvär och hanteringen av arbetsrelaterade belastningsbesvär på arbetsplatsen. Detta uppnås genom att man tar fram, ökar medvetenheten om och ger vägledning om god praxis för nationella myndigheter, arbetsgivare och branschorganisationer.

Verksamhetens mål är att

  • använda befintlig forskning och nya uppgifter för att förbättra förståelsen av de underliggande orsakerna till belastningsbesvär inom olika branscher och yrken,
  • identifiera framgångsrika initiativ för att förebygga och hantera belastningsbesvär och främja dem i en bred målgrupp,
  • stimulera diskussioner kring hur förebyggande åtgärder på nationell nivå kan stödjas bland politiskt ansvariga och yrkesverksamma på arbetsmiljöområdet,
  • främja en framgångsrik långsiktig återintegrering av arbetstagare med belastningsbesvär genom att identifiera effektiva system och åtgärder.

Forskningsuppgifterna omfattar litteraturgranskningar, insamling och analys av uppgifter, fallstudier, identifiering av bästa praxis, praktiska verktyg och utbildning samt upplysningsmaterial.

Det finns flera kopplingar mellan projekten och andra verksamheter. 

 

Forskning, politik och praktik om förebyggande av belastningsskador

Arbetsrelaterade belastningsbesvär är fortfarande ett stort problem trots årtionden av investeringar för att förebygga dem på alla nivåer. Syftet med detta projekt är att ta reda på varför, och rekommendera nya strategier för att hantera problemet, särskilt genom att

  • förbättra vår förståelse av framväxande risker för och faktorer som bidrar till arbetsrelaterade belastningsskador,
  • identifiera tillhörande utmaningar,
  • identifiera luckor i de befintliga strategierna, både på politisk nivå och ute på arbetsplatserna,
  • undersöka effektiviteten och kvaliteten hos insatser på arbetsplatserna och riskbedömningar.

Översikt över fakta och siffror om belastningsbesvär

Vi behöver ha en korrekt bild av förekomsten, kostnaderna och de demografiska förhållandena för belastningsskador runtom i Europa för att stödja politiskt ansvariga på EU-nivå och nationell nivå.

Projektet ger denna bild genom att uppgifter sammanställs och analyseras från relevanta och tillförlitliga källor, med målet att förbättra vår förståelse av de underliggande orsakerna till belastningsskador. Det underlättar och främjar fler och bättre riktade politiska instrument på EU-nivå och nationell nivå.

Ett annat mål för projektet är att det ska vara möjligt att tidigare upptäcka nya och framväxande risker på arbetstillfällen, vilket i sin tur möjliggör snabbare och mer ändamålsenliga insatser.

Arbeta med kroniska belastningsbesvär

Arbetsmiljöbyrån spelar en viktig roll genom att hjälpa arbetstagare med smärtsamma belastningsbesvär att fortsätta att arbeta och se till att arbetet inte förvärrar deras besvär. Detta uppnås genom att identifiera och bedöma lämpliga anpassningar som gör att arbetstagarna kan stanna kvar på sina arbeten.

Denna forskning bygger på delen om återgång till arbetet i projektet om hälsa och säkerhet för äldre arbetstagare. Syftet är att förbättra kunskapen och tillgången till viktig information för att främja anställning av personer med smärta som beror på belastningsbesvär.

Praktiska lösningar identifieras, bland annat enkla åtgärder för att stödja fortsatt arbete och en resurs för att uppmuntra arbetstagarna att rapportera symptom redan i ett tidigt skede.

Utbildningsresurser för arbetsplatsen

Resurser tillhandahålls för att stödja yrkesutbildning och introduktionsutbildning samt säkerhetsinformation och arbetsmiljödiskussioner ute på arbetsplatserna. De bygger på de resurser som redan tagits fram för att hjälpa lärare att genomföra klassrumsaktiviteter om belastningsbesvär för elever i åldern 7–11 år med hjälp av Napo-filmer.

Filmen Napo i lätta på lasten! ägnas helt åt belastningsbesvär, och temat belastningsbesvär tas även upp i filmen Napo i … Mot en hälsosam framtid. Varje relevant scen i filmerna har en utbildningsaktivitet med lärandemål och en aktivitetsöversikt. Materialen är idealiska för diskussioner eller grupparbeten när eleverna har sett Napo-filmen.

Projektet har också ”situationskort” som beskriver verkliga situationer med belastningsbesvär på arbetsplatsen, vilka även de är idealiska för diskussioner. Varje kort ger precis tillräckligt med information för att förstå problemet och situationens sammanhang, och sedan är det upp till deltagarna att utforska lösningar tillsammans. 

Verktygslåda för förebyggande av belastningsbesvär

En uppsättning praktiska verktyg har satts ihop för att förbättra kunskapen om belastningsbesvär och stödja förebyggande på arbetsplatsen.

Det viktigaste resultatet av projektet är en allmänt tillgänglig databas med länkar till befintliga resurser om belastningsbesvär runtom i Europa:

  • publikationer
  • fallstudier
  • vägledning
  • praktiska verktyg
  • audiovisuellt material

Mångfald på arbetsplatsen och belastningsbesvär

Mångfalden hos Europas arbetskraft ökar alltmer, beroende på

  • inflödet av migranter och flyktingar,
  • det ökande antalet arbetstagare som är andra generationens invandrare,
  • fler kvinnor på arbetsmarknaden,
  • fler äldre arbetstagare, tack vare aktiv politik för åldrande,
  • förbättrad synlighet och ökat deltagande för hbti-personer på arbetsmarknaden,
  • ökat deltagande av arbetstagare med funktionsnedsättningar.

Dessa grupper möter ofta sämre arbetsvillkor än genomsnittet. De segregeras ofta till vissa sektorer eller arbeten med dåliga arbetsvillkor, större risk för belastningsskador och större hälsoeffekter.

Detta projekt presenterar belägg för förhållandet mellan belastningsskador och arbetskraftens mångfald och identifierar god praxis på området, med fokus på migranter, kvinnor och hbti-personer bland arbetstagarna.

Muskuloskeletal hälsa och framtida arbetstagare

Europeiska arbetsmiljöbyrån arbetar nära tillsammans med Entetoch för att samla in information om god praxis och praktiska verktyg om belastningsbesvär som riktas mot unga människor. De viktigaste resultaten har tagits med i databasen över belastningsbesvär, som har utvecklats inom ramen för projektet ”Verktygslåda för förebyggande av belastningsbesvär” och aktiviteter inom kampanjerna för ett hälsosamt arbetsliv.

Långvariga statiska arbetsställningar och belastningsbesvär

Belastningsbesvär som är kopplade till långvarigt sittande och stående i samma ställning är en fråga som uppmärksammas alltmer.

Förekomsten av långvarigt sittande har ökat (t.ex. inom kontorsarbetet), men råden om praktiskt förebyggande är begränsade. Långvarigt stående är en riskfaktor för smärtor i ryggslutet och skador i de nedre extremiteterna.

Detta projekt har som mål att öka medvetenheten och tillhandahålla praktiska råd om risker med och lösningar för långvarigt sittande och stående i statiska ställningar.

”Deltagande ergonomi” för att förebygga belastningsbesvär

Begreppet ”Participatory ergonomics” (”deltagande ergonomi”) handlar om att arbetstagare, chefer och andra berörda parter gemensamt identifierar och tar itu med arbetsrelaterade risker som kan leda till skador och hälsoproblem. Deltagarna uppmuntras att identifiera och undanröja risker på arbetsplatsen som kan orsaka eller försämra belastningsbesvär.

Det kan till exempel handla om att arbeta i obekväma ställningar, repetitivt arbete och användning av kraft. Processen kan hjälpa arbetsgivarna att genomföra de effektivaste lösningarna.

Det råder dock bristande medvetenhet om processen och det saknas kunskap om hur lösningarna bör genomföras i praktiken. Projektet tillhandahåller information och enkla resurser för att tillgodose dessa behov, bland annat i form av fallstudier.

Psykosociala riskfaktorer och belastningsbesvär

Det finns belägg som tyder på att psykosociala risker och belastningsbesvär har ett så nära samband att de bäst hanteras tillsammans. Det råder samförstånd om att många faktorer bidrar till att arbetstagare utvecklar belastningsbesvär på arbetsplatsen, särskilt fysiska aspekter (obekväma arbetsställningar, påtvingade rörelser, repetitiva arbetsuppgifter etc.).

Färsk forskning har fokuserat på de psykosociala faktorerna i samband med belastningsbesvär på arbetsplatsen, t.ex. låg tillfredsställelse med arbetet, konkurrerande krav, liten kontroll över arbetet och dåligt socialt stöd.

Detta projekt bidrar till att öka vår förståelse av kopplingarna mellan psykosociala risker och belastningsbesvär genom att tillhandahålla vägledning och exempel på god praxis.