Farliga ämnen

Image

Farliga ämnen – vätska, gas eller fast material som utgör en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet – finns på nästan alla arbetsplatser. Runt om i Europa kommer miljontals arbetstagare i kontakt med kemiska och biologiska agenser som kan skada dem.

År 2015 rapporterade 17 procent av arbetstagarna i EU att de var utsatta för kemiska produkter eller ämnen under minst en fjärdedel av arbetstiden, en andel som var nästan oförändrad sedan 2000, och 15 procent rapporterade att de andades in rök, ångor, pulver eller damm på arbetsplatsen.

Vissa mycket farliga ämnen – som asbest eller polyklorerade bifenyler (PCB) – är nu förbjudna eller strängt kontrollerade. Andra potentiellt skadliga ämnen används dock fortfarande allmänt och lagstiftning finns på plats för att säkerställa att de risker som är förknippade med dem hanteras på rätt sätt.

Hälsorisker

De hälsoproblem som kan orsakas av att arbeta med farliga ämnen sträcker sig från mindre ögon- och hudirritation till allvarliga effekter som fosterskador och cancer. Effekterna kan vara akuta eller långsiktiga, och vissa ämnen kan ha en kumulativ effekt. Några av de vanligaste farorna är:

En del farliga ämnen utgör säkerhetsrisker, t.ex. risk för brand, explosion eller kvävning. Dessutom innehar farliga ämnen vanligen flera av dessa egenskaper.

Biologiska agenser

Bakterier, virus, svampar och parasiter finns i många sektorer. De är vanligtvis osynliga, vilket innebär att de risker de utgör kanske inte beaktas.

Arbetstagare inom vissa sektorer har en särskild risk att utsättas för skadliga biologiska agenser, dvs. följande sektorer: hälso- och sjukvård, jordbruk, veterinärtjänster, städning och underhåll, avlopps- och avfallshantering, trädgårdsarbete och laboratoriearbete.

Mer information:

Nya risker

Ny teknik, växande sektorer och förändringar i hur arbetet är organiserat kan leda till större risk för skador från biologiska eller kemiska agenser. Inom miljöområdet kan t.ex. innovativ teknik medföra risker som man inte riktigt förstår. Ett annat exempel är att fler och fler arbetstagare utsätts för farliga ämnen i tjänsteyrken som hemvård och avfallshantering, där exponeringen är varierad men medvetenheten om de berörda riskerna är låg. Det är viktigare än någonsin att arbetsgivare och arbetstagare förstår de potentiella riskerna och vidtar förebyggande åtgärder.

Mer information om nya risker, gröna jobb och nanomaterial.

Mer information med anknytning till nya risker:

Förebyggande åtgärder och hantering av farliga ämnen

För att skydda arbetstagare från farliga ämnen är det första steget att utföra en riskbedömning. Sedan bör åtgärder vidtas för att avlägsna eller minska riskerna så långt som möjligt. Slutligen bör situationen övervakas regelbundet och effektiviteten av de åtgärder som vidtas granskas.

Medlemsstaterna har liksom EU-Osha utvecklat ett antal modeller för att hjälpa små och medelstora företag att utföra riskbedömning. E-verktyget för farliga ämnen ger arbetsgivare det stöd och de råd de behöver för att hantera farliga ämnen på arbetsplatsen på ett effektivt sätt. En databas med praktiska verktyg och vägledning innehåller praktiska åtgärder för arbetsplatser, såsom vägledning om riskbedömningar och hur man ersätter eller eliminerar användningen av farliga ämnen, fallstudier och olika instrument.

Läs med på OSHwiki-sidan om riskhanteringsverktyg för farliga ämnen

Arbetsgivare måste också ta hänsyn till alla utsatta grupper, t.ex. arbetstagare som är unga, gravida eller ammar, för vilka särskilt skydd krävs enligt lag. Andra grupper av arbetstagare, t.ex. migrerande arbetstagare, outbildad eller oerfaren personal, samt entreprenörer, t.ex. städare, måste man också ta hänsyn till och anpassa skyddet till deras behov.

Hierarki för förebyggande åtgärder

Den europeiska arbetstagarskyddslagstiftningen fastställer en hierarki av åtgärder som arbetsgivare måste vidta för att kontrollera riskerna med farliga ämnen för arbetstagare.

  • Eliminering och ersättning ligger högst upp i hierarkin för kontrollåtgärder. Om det är möjligt ska man eliminera användningen av farliga ämnen genom att ändra processen eller produkten i vilken ämnet används.
  • Om eliminering inte är möjlig ska man ersätta det farliga ämnet med ett icke-farligt eller mindre farligt ämne.
  • Om ett ämne eller en metod inte kan elimineras eller ersättas får exponeringen förebyggas eller reduceras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder. Dessa är exempelvis kontroll av utsläpp vid källan (stängt system eller punktutsug) eller minskning av antalet arbetstagare som exponeras för det farliga ämnet och exponeringens varaktighet och intensitet.
  • Enligt lagstiftningen är användning av personlig skyddsutrustning den sista åtgärden när exponeringen inte kan kontrolleras på ett lämpligt sätt med andra medel.

Läs mer:

God kommunikation

För att deras säkerhet ska garanteras bör arbetstagarna informeras om

  • resultaten av deras arbetsgivares riskbedömningar,
  • vilka risker de utsätts för och hur de kan påverkas,
  • vad de måste göra för att hålla sig själva och andra trygga,
  • hur man kontrollerar och upptäcker när saker är felaktiga,
  • vem de ska rapportera problem till,
  • resultaten av exponeringsövervakning eller hälsoövervakning,
  • förebyggande åtgärder vid underhållsarbete,
  • första hjälpen och nödförfaranden.

Läs EU-Oshas e-faktablad om farliga ämnen och framgångsrik kommunikation på arbetsplatsen

Yrkeshygieniska gränsvärden

För ett antal farliga ämnen har EU och medlemsstaterna fastställt yrkeshygieniska gränsvärden som måste respekteras.
Bindande (vilket innebär att de måste följas) och indikativa (som en indikation på vad som bör uppnås) yrkeshygieniska gränsvärden för farliga ämnen fastställs också i europeiska arbetsmiljödirektiv. Yrkeshygieniska gränsvärden för farliga ämnen är viktig information vid riskbedömning och riskhantering. De flesta EU-medlemsstater upprättar sina egna nationella yrkeshygieniska gränsvärden, och inbegriper vanligen fler ämnen än EU-direktiven. De yrkeshygieniska gränsvärdena har emellertid bara fastställts för ett begränsat antal av de ämnen som för närvarande används på arbetsplatserna.

Cancerframkallande ämnen

Det finns många farliga ämnen som klassificeras som cancerframkallande ämnen som arbetstagare kan exponeras för. Vissa genereras i själva arbetsprocesserna.

Det finns särskilda bestämmelser i EU för att skydda arbetstagarna. Enligt direktivet om cancerframkallande ämnen måste arbetsgivarna bedöma och undvika eller minimera exponeringen för cancerframkallande eller mutagena ämnen. Utöver tillämpning av hierarkin för förebyggande åtgärder ska de

  • ersätta ett cancerframkallande eller mutagent ämne i den mån det är tekniskt möjligt med ett ämne, blandning eller process som inte är farlig eller är mindre farlig,
  • om detta inte är möjligt se till att det, i den mån det är tekniskt möjligt, tillverkas och används i ett slutet system,
  • om ett slutet system inte är tekniskt möjligt, minska exponeringen så mycket som är tekniskt möjligt, begränsa kvantiteterna och hålla antalet exponerade arbetstagare så lågt som möjligt.

De måste dessutom

  • avgränsa riskområden och använda lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar,
  • utforma arbetsprocesserna för att minimera utsläpp av ämnen,
  • avlägsna cancerframkallande eller mutagena ämnen vid källan, men respektera miljön,
  • använda lämpliga mätförfaranden (särskilt för tidig upptäckt av onormala exponeringar från en oförutsedd händelse eller olycka),
  • använda enskilda skyddsåtgärder om kollektiva skyddsåtgärder inte räcker,
  • ordna med hygienåtgärder (regelbunden rengöring),
  • utarbeta nödplaner,
  • använda förslutna och tydligt och synligt märkta behållare för lagring, hantering, transport och avfallshantering.

De har också särskilda informationskrav för arbetstagare och myndigheter, och måste föra register över exponerade arbetstagare, mätningar och hälsoövervakningsresultat.

OSHwiki-artiklar: Asbest, Respirabel kristallin kvarts

Gå till webbavdelningen om arbetsrelaterad cancer

Ta reda på mer om färdplanen om cancerframkallande ämnen.

Rättsliga skyddsåtgärder

Alla som sysslar med att hantera farliga ämnen på arbetsplatsen måste vara medvetna om den lagstiftningsram som omfattar farliga ämnen i EU.

Arbetsmiljölagstiftningen syftar till att skydda arbetstagare mot säkerhets- och hälsorisker i allmänhet och mot farliga ämnen på arbetsplatsen (t.ex. direktivet om kemiska agenser, direktivet om cancerframkallande ämnen och direktiven om gränsvärden). Den kräver att arbetsgivare gör en riskbedömning på arbetsplatsen för alla säkerhets- och hälsorisker, däribland riskerna från farliga ämnen, och att man vidtar lämpliga skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder. Läs sammanfattningar av relevant EU-lagstiftning.

Syftet är att säkerställa att risker bekämpas vid källan och att kollektiva åtgärder – det vill säga åtgärder som skyddar en grupp arbetstagare på ett systematiskt sätt – blir första prioritet.

Reachlagstiftningen och förordningen om klassificering, märkning och förpackning kräver att tillverkare och leverantörer av kemikalier säkerställer att det finns standardiserade säkerhetsmärkningar, faropiktogram och säkerhetsdatablad. Dessa ger information om ämnens egenskaper och de faror som förknippas med dem, och vägledning om förvaring, hantering och riskförebyggande. Andra förordningar och riktlinjer omfattar särskilda aspekter såsom tillverkning, leverans, transport och märkning av farliga ämnen, något som ofta är relevant också för arbetsplatserna.

EU:s arbetsmiljöbestämmelser är införlivade i nationell lagstiftning, men medlemsstaterna har också rätt att införa ytterligare eller strängare bestämmelser för skydd av arbetstagare. Det är därför viktigt att företagen kontrollerar den särskilda lagstiftningen i varje berört land.

Läs mer: