You are here

Pressmeddelanden
FÖR OMEDELBAR PUBLICERING - 14/12/2018 - 01:30

Upptäck arbetsrelaterade sjukdomar med hjälp av varnings- och vaktsystem: ny forskning

I en ny rapport redovisas utförligt resultaten av ett större projekt där Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) förde samman experter och politiska beslutsfattare från hela Europa för att undersöka och diskutera varnings- och vaktstrategier för tidig upptäckt av nya risker och arbetsrelaterade sjukdomar.

Arbetsrelaterad ohälsa och skada kostar Europeiska unionen 3,3 procent av unionens BNP (ILO, 2017). Det motsvarar 476 miljarder euro varje år som kunde ha sparats med rätt system, politik och praxis på arbetsmiljöområdet.

I rapporten Alert and sentinel approaches for the identification of work-related diseases in the EU (varnings- och vaktstrategier för identifiering av arbetsrelaterade sjukdomar i EU) visas hur dessa system fungerar för att identifiera nya hälsoproblem på arbetet, inleda tidiga hälsoinsatser och förebyggande åtgärder samt ge stöd till faktabaserat beslutsfattande. Detta projekt visar hur användbara varnings- och vaktsystem är för att komplettera de instrument som redan används för att övervaka kända yrkessjukdomar, eftersom de hjälper till att upptäcka nya arbetsrelaterade sjukdomar. Exemplen omfattar bland annat obliterativ bronkiolit (popcornlunga), en allvarlig lungsjukdom hos fabriksarbetare, och hjärtproblem orsakade av exponering för kolmonoxid vid en kaffebearbetningsanläggning. I rapporten ges också rekommendationer om hur politiska beslutsfattare och aktörer inom arbetsmiljöområdet kan införa systemen. Projektet utformades för att uppmuntra informationsutbyte och främja framgångssagor.

EU-Oshas direktör Christa Sedlatschek understryker de potentiella fördelarna med sådana system: – Ohälsa och skador till följd av arbete kostar 3,3 procent av Europeiska unionens BNP (ILO 2017). Det är 476 miljarder euro varje år som skulle kunna sparas med rätt system, politik och praxis på arbetsmiljöområdet. Vi hoppas EU-Oshas projekt kommer att tjäna som inspiration till att införa varnings- och vaktsystem i de länder där de ännu inte finns.

I rapporten identifieras 76 övervakningssystem som används i 26 länder. En djuplodande analys av 12 av systemen visar de olika strategierna som kan användas och deras styrkor och användningsområden. Praktiska aspekter av deras införande och kopplingen till förebyggande åtgärder och politiska beslut beskrivs. I rapporten visas också hur ett varnings- och vaktsystem kan läggas till i ett redan existerande övervakningssystem.

Till exempel är SIGNAAL ett vaktsystem som baseras på tjänster för onlinerapportering för att på ett praktiskt, snabbt och enkelt sätt samla in misstankar om nya samband mellan ohälsa och arbete. Systemet utvecklades av nederländska och belgiska experter. Det norska registret över arbetsrelaterade sjukdomar (RAS) är ett nationellt register som drivs av norska arbetsmiljöinspektionen och som är en ram för övervakning av hälsohändelser med en låg tröskel för rapportering för att göra rapporteringen av misstänkta arbetsrelaterade fall så enkel som möjligt.

Bland de viktigaste resultaten behandlas också följande frågor:

  • Det finns inga perfekta övervakningssystem. Flera system beskrivs, var och ett med sina styrkor och svagheter. Intressenter bör beakta i vilket sammanhang systemet kommer att verka, lära av goda exempel och ha som målsättning att införa strategier som kompletterar dem som redan finns.
  • Vissa luckor i övervakningen identifierades. Det finns brister i övervakningen av vissa grupper av arbetsrelaterade sjukdomar, särskilt av sjukdomar med flera orsaker och med lång latenstid, till exempel psykisk ohälsa, muskuloskeletala sjukdomar och vissa cancersjukdomar, eller av eventuella hälsoeffekter av nya och framväxande tekniker, till exempel nanoteknik eller avancerad robotteknik. Uppmärksamheten koncentreras dessutom ofta till traditionella sektorer som exempelvis jordbruk och byggnation och bör utvidgas till att omfatta bortglömda sektorer som exempelvis hotell-, restaurang- och cateringsektorn och växande sektorer som exempelvis kommunikations- och it-tjänster.
  • Viktiga faktorer vid utvecklingen av dessa system är bland annat framgångssagor om dessa systems bidrag till identifieringen av nya arbetsrelaterade sjukdomar och hur de förebyggs. Detta är viktigt både för att motivera personer att rapportera fall och för att se till att få politiskt och ekonomiskt stöd. Att stärka samarbetet med nationella arbetsmiljöorgan och med folkhälsoorgan är också en viktig faktor för framgång för att omvandla systemens resultat till politiskt beslutsfattande. Internationellt samarbete och datadelning mellan medlemsstaterna är viktigt för att förbättra varnings- och vaktövervakningen i EU.

Länkar:

 

Meddelanden till redaktionen: 
1.

Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) bidrar till att göra Europa till en säkrare, hälsosammare och produktivare plats att arbeta på. Byrån undersöker, tar fram och sprider tillförlitlig, välavvägd och opartisk information om arbetsmiljöfrågor och anordnar Europaomfattande upplysningskampanjer. Arbetsmiljöbyrån inrättades av EU 1994 och har sitt säte i Bilbao i Spanien. Den sammanför företrädare för Europeiska kommissionen, medlemsstaternas regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt ledande experter från alla EU:s medlemsstater och andra länder.

Nu kan du följa oss på Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube eller prenumerera på vårt månadsbrev OSHmail. Du kan också registrera dig för att regelbundet få nyheter och information från EU-Osha via RSS-flöden.

http://osha.europa.eu