Föregripa nya och ökade risker

Att föregripa risker är det viktigaste målet för Europeiska riskcentrumet enligt gemenskapens strategi 2007–2012. Efter att ha samrått och diskuterat med experter och intressenter kom vi överens om en

arbetsdefinition av "framväxande OSH-risker":
en arbetsmiljörisk som både är ny och ökar
.

Med "ny" menar vi

Risken anses "öka" om

De första stegen för att identifiera framväxande risker togs när fyra rapporter med expertprognoser offentliggjordes. Rapporterna omfattade framväxande fysiska, biologiska, psykosociala och kemiska risker. De här rapporterna är resultatet av ett samråd med experter genom en Delphi-metod och de har följts upp med en rad litteraturgenomgångar och ingående rapporter för att undersöka de viktigaste riskerna som identifierades i experternas prognoser, t.ex. exponering för nanomaterial på arbetsplatsen.

I den nuvarande gemenskapsstrategin 2007–2012 uppmanades Europeiska riskcentrumet att ‘bli bättre på att förutse risker, bland annat i samband med ny teknik, biologiska risker, komplicerade gränssnitt mellan människa och maskin och konsekvenserna av den demografiska utvecklingen’. Detta stöder Riskcentrums initiativ för att lansera ett framtidsprojekt för att utveckla en rad scenarier i syfte att undersöka vilka effekter den tekniska utvecklingen kan få på arbetsmiljön fram till 2020. Projektet kommer att vara inriktat på "gröna jobb" eftersom arbetet med att göra ekonomin mer miljövänlig ger oss möjlighet att förutse potentiella nya risker i dessa nya jobb och se till att det vidtas effektiva åtgärder för att förebygga dem. De scenarier som utvecklas bör underlätta för beslutsfattarna att avgöra vilka beslut som behövs för att skapa en bättre arbetsmiljö i framtiden.

Europeisk företagsundersökning (Esener)

Undersökningen fokuserar särskilt på det växande – och förhållandevis nya – området psykosociala risker. Dessa risker, som hänger ihop med hur arbetet utformas, organiseras och leds, och även med arbetets ekonomiska och sociala sammanhang, leder till ökad stress och kan leda till en allvarlig försämring av den mentala och fysiska hälsan.

I undersökningen tillfrågas respondenterna om de åtgärder som vidtas på arbetsplatsen, de viktigaste orsakerna till att man vidtar åtgärder och de största hindren. Frågorna omfattar hantering av hälsa och säkerhet i allmänhet, hantering av psykosociala risker och även arbetstagarnas delaktighet.

Med särskilda intervjuer riktade till ledningsrepresentanter och skyddsombud omfattar Esener nära 36 000 telefonintervjuer som täcker företag inom både privat och offentlig sektor med minst tio anställda i de 27 EU-medlemsstaterna, Kroatien, Turkiet, Norge och Schweiz.

Om undersökningen

Läs mer om projektets viktigaste egenskaper och mål, hur det kommer att stödja beslutsfattare, forskare, arbetsplatser och EU-OSHA:s andra verksamheter.

Metod

Läs mer om hur undersökningen har utformats och genomförts i praktiken.  Hitta information om population och analysenhet, respondenter, urvalsmetod, utveckling av frågeformulär, fältarbete, översättning, analys och rapportering.

Dokument

Ladda ned rapporter, frågeformulär m.m.

Ytterligare information

• Information till forskare

Esener-datasetet finns att läsa i sin helhet hos det brittiska dataarkivet, UK Data Archive (UKDA), vid universitetet i Essex på http://www.esds.ac.uk/findingData/snDescription.asp?sn=6446&key=esener. För att få tillgång till datafilerna måste du först registrera dig som användare hos UKDA. Information om hur man registrerar sig finns på http://www.data-archive.ac.uk/aandp/access/login.asp. Har du frågor om registrering eller tillgång till data kan du mejla till help_[at]_esds.ac.uk.

Arkivet ger också tillgång till undersökningsdokumentation och vägledning för dataanvändare. Du bör läsa den kompletterande hjälpdokumentation om metoden som finns på den här webbplatsen innan du börjar arbeta med datan. Villkoren för att få använda datan finns på http://www.data-archive.ac.uk/orderingdata/termsandConditions.asp.

Tänk på att du alltid bör uppge Esener som källa om du använder eller hänvisar till undersökningen. Lägg i så fall in en bibliografisk hänvisning till Esener i en fotnot eller i avsnittet med referenser i din publikation. Alla publikationer som baseras helt eller delvis på Esener ska – oavsett om de görs i tryckt, elektronisk eller utsänd form – också innehålla en hänvisning till Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) och UK Data Archive. Dessutom ska det finnas en anmärkning om att EU-OSHA och UK Data Archive inte har något ansvar för eventuella ytterligare analyser eller tolkningar av uppgifterna.

• Information för media
• Allmän information

Risk Observatory Unit
European Agency for Safety and Health at Work

Gran Via 33

E-48003

"OSH i siffror": identifiering och analys av trender

I detta avsnitt finns information om specifika grupper av arbetstagare, exponeringar, hälsoresultat och industrisektorer, baserad på insamling, analys och konsolidering av befintliga hårda data från nationella och internationella datakällor (övervakningssystem – endast på engelska) som

Källorna är både statistiska och analytiska bakgrundsdokument. De statistiska källorna är en kombination av förvaltningsregister och -statistik (arbetsskaderegister, exponeringsregister), undersökningar, frivilliga rapporteringssystem och inspektionsrapporter. Kunskapsluckorna kan fyllas i med hjälp av olika källor med icke jämförbar data, exempel från endast en medlemsstat, engångsstudier och studier som inte ingår i de nationella officiella uppgifterna.

Avsikten är att skapa en evidensbas, en så fullständig bild som möjligt av potentiella OSH-frågor, risker och hälsoeffekter i samband med de valda ämnesområdena och att ge rekommendationer för forskning, politik och praktik.
Dessa rapporter avspeglar det europeiska riskcentrumets viktigaste mål: att tidigare upptäcka framväxande trender och risker på arbetsplatsen för att göra det lättare att styra resurserna och ingripa mer effektivt i tid.

Serien "OSH i siffror" kompletterar också det stora urval av exempel på god praxis som byrån har samlat sedan den inrättades. När det finns information om exempel på god praxis kommer du att hitta länkar till den informationen.
I vissa ämnen går det att få mer detaljerad information från medlemsstaterna. I så fall tillhandahålls separata nationella rapporter.

Främja samordningen av arbetsmiljöforskningen inom EU

Europeiska riskcentrumet ska skapa en bättre samordning av arbetsmiljöforskningen inom EU. Flera organisationer bedriver eller finansierar arbetsmiljöforskning i alla medlemsstater, men forskningen är ­– precis som inom andra områden – ofta alltför fragmenterad, vilket innebär att begränsade resurser inte alltid används på bästa sätt.

Observatoriets arbete med att samordna forskningen inleddes när byrån uppmanades i arbetsmiljöstrategin för gemenskapen 2002–2006 att "driva på det medvetandegörande och föregripande arbetet" och det betonades hur viktigt det var att arbetsmiljöforskningen samordnades och hade praktisk relevans, särskilt i fråga om nya och ökade risker: 'Föregripande av nya och ökade risker till följd av såväl den tekniska som den sociala utvecklingen är nödvändigt för att riskerna skall kunna bemästras (…). Det föregripande arbetet kräver också en sammanhållen forskning: Forskningsorganen bör samordna sina respektive program, inrikta dem på att lösa praktiska problem som uppstår på arbetsplatsen och svara för överföring av forskningsresultaten till företagen, särskilt till små och medelstora företag."

På kommissionens begäran utarbetade byrån i ett första skede en rapport om prioriteringar för arbetsmiljöforskningen inom EU. Rapporten utarbetades internt och skickades ut på remiss till byråns nätverk av kontaktpunkter, EU:s expertnätverk och internationella arbetsmiljöorganisationer. I december 2005 anordnade Riskcentrum ett seminarium för att bekräfta rapportens slutsatser och för att sammanföra de viktigaste arbetsmiljöforskningsinstituten i hela EU. Detta var det första i en serie seminarier som anordnades av Riskcentrum i flera medlemsstater för att försöka hitta möjligheter att utöka samarbetet i fråga om forskningsprogrammen.

Rapporten bidrog också till gemenskapens andra arbetsmiljöstrategi (2007–2012) och fick stor betydelse i fråga om vilka områden som prioriterades, vilket framgår av avsnitten om nya och ökade risker. I denna strategi uppmanas byrån särskilt att "uppmuntra forskningsinstitut i medlemsstaterna som forskar i arbetsmiljöfrågor att fastställa gemensamma prioriterade områden, att utbyta resultat sinsemellan och att i sina forskningsprogram ta hänsyn till behoven på arbetsmiljöområdet".

Under 2005 spelade Riskcentrum också en viktig roll i utvecklingen av ett förslag till ett konsortium av stora forskningsinstitut för att främja forskningssamarbete i fråga om nya och ökade risker. Konsortiet New OSH ERA lyckades under ledning av Arbetshälsoinstitutet i Finland få finansiering från det sjätte ramprogrammet för forskning och byrån spelade en viktig roll under projektets fyra år (2006–2010) för att uppnå de ambitiösa målen.

Under de närmsta åren kommer byrån att fortsätta att arbeta för en bättre samordning av arbetsmiljöforskningen, både genom att försöka skapa samsyn på gemensamma prioriterade frågor bland nyckelaktörerna – inklusive en översyn av 2005 års rapport om prioriteringar för arbetsmiljöforskningen inom EU – och genom ett nära samarbete med medlemsstaterna och viktiga internationella nätverk och organisationer som PEROSH, ILO, WHO och NIOSH.