Intervju med Jukka Takala

Jukka Takala efterträdde Hans-Horst Konkolewsky som chef för Europeiska arbetsmiljöbyrån i slutet av september. Dr Takala har arbetat med arbetsmiljöfrågor i nästan trettio år och kommer närmast från Internationella arbetsorganisationen (ILO), där han var chef för programmet ”SafeWork” (International Programme on Safety and Health at Work and the Environment).

- Jag är verkligen glad över att få bo i Bilbao. Det kommer att bli en stor förändring efter att ha bott i Genève i mer än tjugo år, men mina första intryck är verkligen positiva, säger Dr Takala. - Förutom de professionella utmaningar som arbetet innebär, kommer jag att behöva lära mig mer om regionens kultur, mat och viner. Eftersom jag är av naturen nyfiken vill jag lära mig nya saker, även ett nytt språk. Min spanska är än så länge mycket, mycket begränsad.

Dr Takala hoppas även lära sig lite baskiska: - Som finskspråkig tycker jag inte att det basiska uttalet låter alltför svårt. Språket intresserar mig.
 
Varje år dör drygt 150 000 människor i Europeiska unionen till följd av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Vad kan Europeiska arbetsmiljöbyrån göra för att minska detta förfärliga dödstal?
- Det stora flertalet arbetsrelaterade dödsfall och sjukdomar kan förhindras. Ser man på de bästa och de sämsta länderna samt de bästa och de sämsta företagen i olika sektorer är det stor skillnad när det gäller antalet dödsfall på arbetsplatsen. Det är ett tydligt bevis om att merparten av de dödsfallen skulle kunna förhindras.

- Arbetsmiljöbyrån spelar en central roll när det gäller att skapa en högre medvetenhet om arbetsplatsrisker samt inte minst när det gäller att sprida information om hur de kan förhindras. De utmaningar som Europa står inför på arbetsmiljöområdet är alldeles för sammansatta för att en enda organisation, eller ens ett enda land, ska kunna klara av dem. Vad arbetsmiljöbyrån kan göra är att sammanföra de bästa exemplen på information, insikter och tänkande på området från Europa och andra delar av världen.

Vilka är dina närmaste prioriteringar nu när du börjar ditt arbete hos arbetsmiljöbyrån?
- Vi måste bygga upp och upprätthålla en förebyggande arbetsmiljökultur som genomsyrar hela samhället. En sådan kultur måste vara grundad på rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö, på principen för förebyggande och på ett systemtänkande. Den förebyggande verksamheten på arbetsmiljöområdet är inte något engångsprojekt – det handlar om ett kontinuerligt och systematiskt arbete. Vi måste dessutom stärka EU:s och dess medlemsstaters program för säkra och hälsosamma arbetsplatser.

Vilka är enligt din mening arbetsmiljöbyråns främsta styrkor respektive svagheter?
- Vår starka sida är att vi är fria att tala och arbeta med praktiskt taget vem som helst, det vill säga med såväl regeringar som arbetsgivare och arbetstagare. Vår svaghet är att det finns så många aktörer på det här området. Vi arbetar med 27 medlemsstater, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, tusentals företag och miljoner arbetstagare. Att få genomslag för vårt budskap, särskilt hos de mindre företagen, är en stor utmaning.

Vilka är de viktigaste lärdomarna om arbetsmiljö som du tar med dig från din tid med programmet ”SafeWork” vid Internationella arbetsorganisationen (ILO)?
- Det finns ingen anledning att återuppfinna hjulet. Runt om i världen finns en väldig massa idéer, erfarenheter och exempel på god praxis som vi kan lära av. Vi måste inte lära oss allt den hårda vägen eller själva uppleva alla dödsfall innan vi kan börja bygga upp en säker och hälsosam arbetsmiljökultur. En annan avgörande fråga är den att engagera arbetsmarknadens parter i ett trepartsarrangemang. Det kan ta längre tid att göra arbetstagare, arbetsgivare och deras organisationer delaktiga i arbetet, men det är en garanti för framgång.

Varför är du intresserad av arbetsmiljöfrågor och varför är de viktiga?
- Säkerhet och hälsa är ett av de största problemen på våra arbetsplatser, men det är ett område där vi kan göra en stor skillnad. Det är en moralisk och etisk fråga, men det handlar även om företagens produktivitet och konkurrenskraft. Dålig arbetsmiljö på arbetsplatsen bidrar till arbetslöshet, sjukfrånvaro, långvariga funktionshinder och förtidspensionering.

Trots det fortsatt sjunkande antalet arbetstagare inom jordbruket står lantbruken fortfarande för en oproportionerligt hög andel av arbetsplatsolyckorna. Vad är problemet med jordbruket i Europa?
- Jordbruket är en högrisksektor med en rad olika faror. Företagen är dessutom huvudsakligen små, de är ofta belägna i några av Europas mest avlägsna områden och har vanligen en sammansatt arbetskraft som omfattar mycket unga, mycket gamla, migrerande och säsongsanställda arbetstagare. Skyddsåtgärderna är ofta undermåliga eller helt obefintliga. Det är svårt för oss att nå ut till dem, men vi måste hitta nya sätt att få ut vårt budskap.

Hur säkra är de spanska arbetsplatserna?
- Spanien har en relativt hög grad av arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar, men det beror delvis på att landet har ett mycket omfattande rapporteringssystem. En annan faktor är att jordbruket, som är en högrisksektor, är mycket omfattande i Spanien. Spanien är en ekonomi som utvecklas snabbt, vilket innebär att det byggs en hel del och byggindustrin är ytterligare en riskfylld sektor. Man kan inte jämföra Spanien med till exempel Förenade kungariket, som i ganska stor utsträckning är en tjänsteekonomi. Båda kräver bättre, men inte nödvändigtvis likadana, åtgärder.

Hur kan arbetsmiljöbyrån förbättra säkerheten inom byggsektorn?
- Vi har genomfört ett flertal olika kampanjer inom byggsektorn, men vi måste fortfarande göra stora satsningar inom den här sektorn. Visst är det nödvändigt med regler och förordningar, men det är också nödvändigt att erbjuda medlemsstater och företagare med sämre resultat modeller för god praxis och information. Vi måste skapa en säker och hälsosam arbetsmiljökultur inom byggsektorn. Det är i sig en mycket mer krävande uppgift på grund av ständigt växlande förhållanden, ett stort antal entreprenörer och en rörlig arbetskraft.

- Vi undersöker även hur frånvaron av risker skulle kunna göras till ett moment som arkitekter och planerare tar hänsyn till redan i ritningsstadiet, så att arbetarna möts av färre risker när arbetet på byggarbetsplatsen väl startar.

Hur framgångsrik var arbetsmiljöbyråns europeiska kampanj mot arbetsrelaterat buller 2005?
- Från ett utomstående perspektiv tycker jag att kampanjen fick fram ett tydligt budskap i alla 27 medlemsstater. Det var en samtidig ansträngning från regeringar, näringslivs- och arbetstagarorganisationer, vilket gjorde budskapet mycket kraftfullare.

Migrerande arbetstagare är ofta anställda inom mer riskfyllda sektorer. Hur kan ni förbättra deras hälsa och säkerhet?
- Det är helt klart så att det finns en migration från fattigare till rikare länder och när de väl är där tenderar de som migrerat att förbli fattigare. Men det finns ett ekonomiskt incitament för migration och vi ska inte förneka att det är så det ligger till. Man kan inte bara stoppa migrationen.
 
- Med det sagt är det så att migrerande arbetstagare ofta är överrepresenterade i så kallade 3-D-jobb (Dirty, Dangerous och Demanding), det vill säga smutsiga, farliga och krävande jobb i högrisksektorer som jordbruk, byggindustri, hälso- och sjukvård samt transport. Deras arbete kännetecknas ofta av ovisshet, dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Det här är ett stort problem i hela Europa.

Främjandet av en rörlig arbetskraft är ett strategiskt mål för EU. På vilket sätt stödjer arbetsmiljöbyrån det här målet?
- Det är ytterligare en utmaning för oss. Vi måste nå ut till människor som kanske inte behärskar det språk som används i det nya landet eller som inte förstår varningssymboler. Kunde vi bygga upp en europeisk arbetsmiljökultur för hälsa och säkerhet skulle det bidra till att ta hand om de rörliga arbetstagarna.
 
Upp till 56 000 dödsfall i EU bedöms vara orsakade av farliga ämnen på arbetsplatsen, till exempel asbest. Vad kan arbetsmiljöbyrån göra för att minska dessa siffror?
- Det här är en central fråga för oss. Vi får en god bild av olyckorna från hela Europa, men vi får inte tillräckligt goda uppgifter om effekten av farliga ämnen. Den här informationen måste vi förbättra. Det är ett av de viktigaste områdena för de ansträngningar arbetsmiljöbyråns riskcentrum gör i arbetet med att söka fakta.

- Att eliminera exponeringen är lösningen för alla farliga ämnen, oavsett om det handlar om asbest, passiv rökning på arbetsplasten eller koloxid från trafiken. Lagstiftning om asbest har antagits sedan 1970-talet och sedan 2005 finns det ett allmänt förbud mot tillverkning och saluföring av asbest. En aktuell kampanj som omfattar hela EU är inriktad på rivning, underhåll, sanering och deponering av asbesthaltiga produkter. Den här ’hanteringen’ av befintlig asbest på plats kommer att bli en långvarig uppgift.

Hur kan företag övertygas om att pengar som läggs på säkerhet och hälsa är en investering och inte bara ännu en kostnad som bör undvikas?
- Företag bör naturligtvis skydda sina arbetstagare av rättsliga och etiska skäl. Genom att demonstrera ett fall hämtat från näringslivet kan man emellertid hjälpa dem att sträcka sig utöver de grundläggande krav som ställs i lagstiftningen. Större företag har redan ringat in säkerhet och hälsa som en central affärsfråga — de medlemsstater som har de bästa arbetsförhållandena har även den högsta produktiviteten. Utmaningen för oss är att få de mindre företagen att vidta samma åtgärder. Vi måste övertyga dem om att konkurrenskraften på lång sikt är beroende av en motiverad och frisk arbetskraft.

Arbetsmiljöbyrån har upprättat ett riskcentrum för att föregripa ”nya och ökade risker”. Vilka är de risker som byrån behöver ägna mest uppmärksamhet?
- Arbetsmiljöbyråns huvudprincip är att sätta förebyggande i första rummet. Bevis från en plats kan bli en metod för förebyggande på en annan plats, vilket är skälet till att vi har ett riskcentrum.

- Men riskcentrumet undersöker inte bara kända problem som olyckor och farliga ämnen, utan ringar även in potentiella problem som fågelinfluensa och nya tekniker som nanovetenskap. Nanovetenskapen kan bli till nytta för samhälle och industri, men eftersom den utvecklas snabbare än vår förståelse för konsekvenserna på arbetsmiljöområdet kan den innebära nya faror för arbetstagarna.

Hur kan arbetsmiljöbyrån se till att en åldrande arbetskraft är trygg och frisk?
- Vi måste se till den arbetande befolkningens hela livstid och undersöka olika sätt att skapa förutsättningar för människor att arbeta under hälsosamma förhållanden fram till pensionsåldern. I mitt eget land, Finland, är den genomsnittliga pensionsåldern 59 år istället för den lagstadgade pensionsåldern på 65 år, och det ser ungefär likadant ut i resten av Europa. Detta är resultatet av en kombination av olyckor, sjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar och stressrelaterade problem på arbetsplatsen.

Arbetstagare i åldern 18–24 år löper minst 50 procents högre risk att råka ut för en olycka utan dödlig utgång på arbetsplatsen än äldre arbetstagare. På vilket sätt kan arbetsmiljöbyråns kampanj ”Säker start!” för unga människor under 2006 hjälpa till att ändra på detta?
- Vi har alla ett ansvar för att skydda unga människor på arbetsplatsen. Arbetsgivarna har ett rättsligt ansvar för sina anställdas hälsa och säkerhet. Men ungdomarna själva har också ett ansvar såväl som rättigheter och det finns mer de kan göra för att se till att de och deras arbetskamrater är säkra. Det här är dessutom en fråga som rör föräldrar, de som arbetar med arbetsmiljöfrågor och utbildningsväsendet.

Vilka planer har du för Europeiska arbetsmiljöveckan i oktober 2006?
- Höjdpunkten för kampanjen ’Säker start!’ är Europeiska arbetsmiljöveckan mellan den 23 och 27 oktober 2006, som är en årligen återkommande serie evenemang kring ett arbetsmiljötema. Vi uppmuntrar såväl skolor, universitet och högskolor som företag och andra organisationer att delta.

Muskuloskeletala sjukdomar är ett omfattande arbetsrelaterat problem. Vad gör arbetsmiljöbyrån för att ta itu med den här frågan?
- Vår kampanj under 2007 kommer att vara nära knuten till de frågor som rör produktivitet och konkurrenskraft — muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är den främsta orsaken till frånvaro från arbetet i praktiskt taget alla medlemsstater. De här sjukdomarna bidrar kraftigt till att minska de drabbades anställbarhet. Men det är även moraliskt och etiskt viktigt att ta itu med de muskuloskeletala sjukdomarna.

Read more