Varför riskbedömning?
Allt detta är oerhört kostsamt:
- Mänskliga kostnader för arbetstagare och deras familjer (bakom all statistik döljer sig verkliga människor)
- Driftskostnader för organisationer/företag (sjukfrånvaro, försäkringskostnader, produktivitet, omsättning, motivation, konkurrenskraft osv.)
- Kostnader för samhället (en ökad belastning för hälso- och sjukvårdssystemen)
Riskbedömning är en av huvudpelarna i ramdirektivet och andra arbetsmiljödirektiv. Att investera i upplysning och sprida kännedom om resurser, information och god praxis är av stort värde.
En förebyggande strategi som bygger på riskbedömning är grundvalen i det europeiska arbetsmiljöarbetet. Det finns goda skäl till detta. Om riskbedömningen – grunden till riskhanteringsarbetet – inte genomförs väl eller inte alls är det osannolikt att de lämpliga förebyggande åtgärderna vidtas.
Alltför ofta bedömer inte organisationer arbetsplatsrisker på rätt sätt. Det kan vara en utmaning för vissa, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag, men det behöver inte vara så.
Riskbedömning ska ingå i en lämplig styrmetod och stöds av EU-lagstiftning, bland annat ramdirektivet för arbetsmiljö, tillsammans med vägledning, information och exempel på goda praktiska arbetsmiljölösningar.
Det som behövs är en integrerad riskbedömningsstrategi som tar hänsyn till de olika stegen i riskbedömningen, enskilda arbetsgivares olika behov och det föränderliga arbetslivet.
Arbetsmiljöbyrån kommer att inrikta sig på att informera om de allmänna principerna för integrerad riskbedömning, dess betydelse för effektivt förebyggande och att riskbedömning är både nödvändigt och genomförbart.
Ett första steg mot systematisk arbetsmiljöförvaltning.
För mer information se:
- Faktablad 81: ”Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv”
- Faktablad 80: ”Riskhantering – roller och ansvar”
- Webbavdelning som ägnas åt riskbedömning
Varför är det en fråga för EU?
Behovet att förbättra riskbedömning framhölls i kommissionens meddelande om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet, och i dess fem första särdirektiv (KOM(2004)0062 slutlig).
Undersökningen gav upphov till följande resultat:
- Det finns en allmän bristande medvetenhet om vad som krävs och hur en riskbedömning genomförs.
- Riskbedömning, dokumentation och övervakning är inte allmänt förekommande.
- Riskbedömning betraktas ofta som en ”engångsåtgärd”, vilket gör att det saknas kontinuitet.
- Riskerna analyseras och utvärderas inte sammantaget. Detta leder till att separata åtgärder vidtas, men det saknas en integrerad strategi för en analys av förhållandena på arbetsplatsen.
- Vid ytliga riskbedömningar läggs tyngdpunkten på att identifiera ”uppenbara och omedelbara risker”. Långsiktiga effekter, t.ex. de som orsakas av kemikalier, förbises.
- Psykosociala riskfaktorer och arbetsorganisatoriska faktorer beaktas sällan vid riskbedömning.
- Arbetsgivarens kontroll av effektiviteten i de åtgärder som vidtas är inte tillräcklig.
Sedan riskbedömningsarbetet först infördes i EU-direktiv finns det en tydlig överenskommelse att det ska utgöra en del av en integrerad styrmetod som kampanjen ska främja.
